Denna studie syftar till att se på hur barn tar sig an konstruktionsritningar i jämförelse med fritt byggande i en lekfull gruppmiljö. Tidigare forskning visar skillnad mellan mängden män och kvinnor i tekniska yrken och även män och kvinnors inställning till de tekniska ämnena. Vissa forskare visar också på åldersskillnader mellan hur barn lär sig tekniska ämnen. Tar fyra- och femåringar frivilligt sig an konstruktionsritningar, följer dem och färdigställer de konstruktionen? Studien har särskilt tittat på om det fanns skillnader mellan flickorna och pojkarna när de byggde? Hur påverkar barnens eget intresse hur de bygger? Om barn, fyra och fem år gamla kan följa bygginstruktioner?Resultatet av denna studie, i viss mån, stödjer tidigare forskning om att det finns en genus aspekt redan i förskoleåldern, pojkarna var mer försekomna och hade lättare för att följa lego instruktioner än flickorna, men frågan kvarstår; varför finns denna skillnad? Förutom genusaspekten fanns det också ett tydligt resultat som visade på skillnad i byggkunskap mellan fyraåringar och femåringar.

Under sommaren 2008 och 2009 har Jönköpings räddningstjänst inventerat radhusen och undersökt deras brandskydd i kommunerna Habo, Mullsjö, Vaggeryd och Jönköping. Arbetet utfördes av undertecknad. Detta examensarbete berör inventeringsarbetet i Jönköpings kommun. Ett radhus har i denna studie definierats som: ?En byggnad där bostäderna på något sätt är sammanbyggda.

Sedan 2009 har Skanska Sverige byggt energieffektiva flerbostadshus med prefabricerade sandwichelement i betong, ett kostnadseffektivt sätt att uppnå hög kvalitet och bra energiprestanda. I ett antal av dessa projekt har det förekommit problem med vatteninträngning under produktionstiden, vilket kräver extra torkinsatser, väntetider och skadeutredningar. Om fukt kvarstår under brukstiden finns risk för fuktskador, olägenheter och ohälsa bland boende. Inledande intervjuer och observationer visar att några problematiska detaljer är vertikala elementskarvar, anslutning mellan yttervägg/bjälklag, yttervägg/sockel samt mot balkongdörr. För att förbättra dessa detaljer utvärderas existerande lösningar mot en kravbild innehållande tillämpliga funktionskrav för anslutningsdetaljer.

I samband med att minska energiförbrukning inom byggsektorn har Boverket beslutat att byggnader ska energideklareras. Beroende på nybyggnadskategori och klimatzon infördes referensvärden om 130 kWh/m²/år i norr respektive 110 kWh/m²/år i söder för enbostadshus, tvåbostadshus och flerbostadshus. I trähus är det av betydelse att minska köldbryggor i väggarna som ger den största ytan mot omgivande klimat. Väggar i trähus är normalt uppbyggda av träreglar som står för väggens bärande kapacitet men samtidigt även fungerar som en köldbrygga. En av metoder att bryta köldbryggan är att utforma väggreglar som sammansatta strukturelement med ett mellanliggande lager av isoleringsmaterial.

Det finns en strävan efter att effektivisera byggindustrin genom att förändra traditionella produktionsprocesser och industrialisera byggandet. Samtidigt har regeringen infört åtgärder för att främja en ökad användning av trä i byggandet och då framför allt när det gäller uppförandet av flervåningshus samt offentliga lokaler. Byggsystemet trävolymbyggnad är en del i denna utveckling. Systemet innebär att färdiga vägg- och bjälklagselement sätts samman till hela volymer på fabrik innan de transporteras till byggplatsen för att monteras ihop till färdiga byggnader. Trävolymbyggaren ansvarar för allt från projektering till färdig produkt, vilket har lett till en viss osäkerhet kring systemet bland beställare i branschen.

Broar med integrerade landfästen är i Sverige i dagsläget en relativt ovanlig brotyp, som endast finns av ett fåtal slag. Främsta fördelarna med integrerade landfästen är att rullager inte behövs mellan överbyggnad och landfästen. I nuläget finns inte tillräckligt med underlag för normer med tydliga riktlinjer och regler för projektering av sådana broar. Därför har projektet INTAB startats som har till huvudsyfte att studera integrerade broar och anpassa bronormer till dessa. Som en del i projektet INTAB (Economic and Durable Design of Composite Bridges with Integral Abutments, RFCS, 2005-2008), gjordes 2006 en pilotstudie där en samverkansbro med integrerade landfästen byggdes över ån Leduån som är belägen ca 50 kilometer söder om Umeå.