Available as pdf.

På grund av att det hela tiden kommer nya sätt att bygga på uppstår nya problem varav många är fuktrelaterade. I rapporten undersöks en specifik parallelltakskonstruktion med hjälp av loggning. Mätningarna jämförs sedan med simuleringar i programmet Wufi® Pro 5.3 för att se om det föreligger risk för att fuktproblem skulle uppstå inne i konstruktionen..

En utmaning under produktionen är uttorkning av Byggfukt i byggnadens betongbjälklag. Om uttorkningen försenas kan golvbeläggningar inte appliceras i rätt tid, men att arbetet forceras är inte ett alternativ, då risken finns att fuktskador uppkommer under driftsskedet. Avgörande för att uttorkningen skall fortskrida enligt plan är att torkklimatet i byggnaden är gynnsamt för uttorkningsprocessen. För att kontrollera torkklimatet genomför företaget ett omfattande arbete genom att mäta klimatet, där dataloggar på olika platser i byggnaden registrerar luftens temperatur och relativa fuktighet. Tillsammans med trendmätningar i betong är tanken att insamlad data skall ge en bild av hur uttorkningen fortskrider.

Fukthantering är idag, trots god kunskap inom ämnet, ett stort problem inom byggproduktion då tunga betongstommar ska torkas ut under pressade tidsplaner. Det finns en uppsjö av beräkningsmetoder och hjälpmedel, exempelvis ByggaF och Torka S. Däremot finns inget enkelt sätt att kombinera uttorkning, energiåtgång och kostnader som är användbart i produktionen.Miljön är kanske ett av det här århundradets största samhällsproblem. Lokala brister kan få globala konsekvenser och för att bygga ett hållbart samhälle måste detaljnivån studeras. Byggbranschen är en stor energibrukare där stor vikt på energibesparingar läggs i förvaltningsskedet, medan det försummas i produktionsskedet.

Trenden i byggbranschen är att efterfrågan på täta, energisnåla byggnader ökar. Passivhus och andra lågenergikonstruktioner blir vanligare och vanligare. Riskerna med att bygga in organiskt material som trä i dessa konstruktioner har fått branschen att börja titta på alternativa material. Lättbetong är ett material som både har bärande och isolerande egenskaper. Dessutom är det inte organiskt vilket gör det okänsligt för mikrobiell påväxt.

Industrialiserat byggande la grunden till modern byggnadsteknik och har idag utvecklats till prefabricerat byggandet. Med bättre materialkunskap och arbetsmetoder har ingenjörer lärt sig toleranser, passform och måttsättning som är de viktigaste parametrarna för att montera prefabricerade element.  I studien behandlar vi främst vilka områden som utvecklats under 2000-talet och vad som behöver förbättras, hur vi skapar en effektivare byggbransch som kan bidra till ökad svenskt tillväxt och produktivitet. Utifrån resultatet kommer vi fram till om prefabricerade hus är framtidens byggnadssätt.  Småhus i trä är i särklass de största inom prefabricerat byggande och uppgår idag till hela 90 % av nyproduktionen.

Numera läggs alltmer resurser från både privata och offentliga aktörer på byggandet av energieffektivabyggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav på att alla ägda hus som byggs efter2020 ska vara nära nollenergihus, men också med Boverkets krav vilka gäller specifikt för Sverige. EnligtBoverket får inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer än 55 kWh/m2Atemp över ett år ifall det värms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett år ifall det värms upp på annatsätt. Utifrån dessa hårdare krav har energiberäkningarnas betydelse ökat avsevärt då det oftast krävsuppvisande av en preliminär sådan innan exploateringsavtal tecknas.  Ett kvarter bestående av två huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts då deras energianvändningligger över den beräknade. Målet med studien har varit att ta reda på vad som orsakat differensen mellanuppmätt normalårskorrigerad energianvändning och beräknad energianvändning och att undersöka vilkendriftoptimering som kan göras för att minska differensen.

De traditionella produktionsmetoderna av bostadshus leder ofta till fel och kvalitetsproblem iform av t ex fukt- och mögelskador som bland annat orsakas av Byggfukt. Ett sätt att kommaåt dessa problem kan vara att industrialisera byggprocessen. Syftet med föreliggande studie äratt ge svar på vilka för- och nackdelar det finns med att industrialisera produktionen avsmåhus. Metoden som har använts för studien är intervjuer med öppna frågor till sammanlagttre företag inom hustillverkning med volymelement. Datainsamling har skett genom enlitteraturstudie som har pågått under större delen av arbetet.Industrialiseringen av bostadsbyggandet är inget nytt fenomen utan har skett successivt underhela 1900-talet och har sin början redan under slutet av 1700-talet.

SammanfattningFukt i material kan påverka energibehovet dels genom ökad värmeledningsförmåga hos materialet och dels genom att energi krävs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehållet i de olika ingående materialen i Blå Jungfrun och därefter genom beräkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehållet i materialen i Blå Jungfrun inte leder till en ökad värmeledningsförmåga och därmed inget ökat energibehov.Detta arbete har med hjälp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong kräver energi men att den däremot inte har en betydande inverkan på energibehovet under bruksskedet då den är utslagen på m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar också att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 år för att konstruktionen ska komma i jämvikt med omgivningen. Simuleringarna visar även att huvuddelen av torkningen sker under eldningssäsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan på uttorkningstid och energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid då ett lägre vct används. Simuleringarna i WUFI visar däremot att ett lägre vct har en mycket liten eller ingen inverkan på energibehovet.