Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2011.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, Buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, Buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, Buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, Buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, Buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, Buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, Buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, Buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.

Which lignoses are suitable for childrens enviroment? There are many aspects to consider when establishment on schoolyards and playgrounds..

Bostadsgårdarnas miljö påverkas av den tidsperiod då gården är byggd. Historien bär på både bra och dåliga exempel på artval och växtanvändning. På 40- och 50-talen var naturen och inhemska arter i fokus, medan 60-talets gårdar gavs ett monotonare utseende med framförallt tidstypisk Berberis thunbergii. Växterna är en viktig del för de boendes trivsel men utgör samtidigt en kostnad för förvaltare. Fel växtval leder ofta till onödiga skötselkostnader på sikt. Bättre kunskap i växtmateriallära gör att kostnader på grund av fel växtval kan undvikas.

Det här är ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. Området vi har valt att arbeta med är Kungsträdgården som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet är utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt värde. Gestaltningsförslaget ingår i en internationell tävling för studenter som har hållbart tänkande i fokus.

Är perenner ett användbart material för våra grönytor i stadsmiljöer, som kan väcka livslust och förmedla en känsla av livets gång och kontinuitet i en föränderlig värld? När är det bäst att använda sommarblommor och när kan perenner vara ett bättre alternativ? Är murar och Buskar det enda sättet att skapa rumslighet i den lilla skalan eller har perennerna en uppgift att fylla även här? Jag söker i denna uppsats svar på dessa frågor och samtidigt förmedla kunskap om perennernas mångskiftande kvalitéer. Material till uppsatsen har i huvudsak varit forskningsrapporter, handböcker och faktaböcker i ämnet. Även intervjuer med företrädare för de som planerar och de som förvaltar stadsmiljöer har gjorts. Uppsatsen belyser perenners roll i stads- och tätortsmiljöer i allmänhet och jämför perennplanteringar med möjliga alternativ. Alternativ till perenn-planteringar kan vara sommarblommor, men också Buskar, gräsmatta eller rent av hårdgjorda ytor som t ex asfalt. Nuförtiden är både barn och vuxna mer stressade än förr och ofta lever man i en miljö med många hårdgjorda ytor.

Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition.

Skötsel av våra parker och andra gröna miljöer utgör en stor kostnad. Syftet med studien var att ta fram förslag på olika praktiska lösningar för att minimera tiden och kostnaden för skötsel av offentliga gröna miljöer och utforma dessa som ett antal råd till designers. Metoden som användes var en kombination av en litteraturstudie, där sökorden ?skötsel?, ?parkförvaltning?, ?park management?, ?low maintenance?och ?low maintenance park/garden? användes, och en undersökning där sex personer intervjuades. Det är viktigt att tänka igenom vilket mål man har med den yta som skall skötas om.

Vissa platser är omtyckta, andra är det inte. Upplevelsen på en plats beror av många olika faktorer, till exempel olika fysiska förhållanden så som proportioner, skala och avstånd. Upplevelsen påverkas också av sociala förhållanden, till exempel vem som får eller känner sig bekväm att vistas på en plats. På bostadsgården som används som exempel i uppsatsen var insyn på gården, från fönster på omgivande bostashus något som upplevdes negativt av boende i fastigheten. Det finns många sätt analysera en föreslagen gestaltning för att förstå hur det verkliga slutresultatet kommer att bli och ta reda på om det som var tänkt verkligen uppnås. Inför uppsatsen togs en analysmetod för att undersöka insyn på en bostadsgård fram.

Studien genomfördes i Shompole i södra Kenya. I det här området är invånarna herdar som förlitar sig på kor, får och getter som sin enda inkomstkälla. De föder upp boskap under extensiva förhållanden, med naturligt bete som huvudsaklig födokälla för sina djur. Sex besättningar av den typen ingick i studien som genomfördes från mitten av december 2009 till mitten av februari 2010, vilket gav totalt 65 observations-dagar. Syftet med studien var att samla in födo- och förflyttningsbeteende hos nötkreatur, får och getter på bete.

Studien genomfördes i Shompole i södra Kenya. I det här området är invånarna herdar som förlitar sig på kor, får och getter som sin enda inkomstkälla. De föder upp boskap under extensiva förhållanden, med naturligt bete som huvudsaklig födokälla för sina djur. Sex besättningar av den typen ingick i studien som genomfördes från mitten av december 2009 till mitten av februari 2010, vilket gav totalt 65 observations-dagar. Syftet med studien var att samla in födo- och förflyttningsbeteende hos nötkreatur, får och getter på bete.

Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som är gjort på uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns på platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. Området gruppen utformat är 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lägenheter. Målgruppen för arbetet är hushåll med två personer, därför kom det att bli tvåor och treor i alla plan utom i det översta där det kommer att vara två fyror.Arbetet resulterade i två punkthus (se figur 1) om åtta respektive nio våningar i varje och ovanpå dessa en stor takterrass. Fasaderna består av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd åt byggnaderna och för att motverka klotter.På innergården finns det bland annat fontän, grill och lekplatser.