I aktiebolagslagens (2005:551) 8 kapitel finner vi kompetensöverskridanderegeln i 42 §.Paragrafen innehåller fyra, av varandra oberoende, regler. Den stadgar bolagsledningens samtden särskilda firmatecknarens behörighets- respektive befogenhetsöverskridanden. Ettöverskridande av behörighet respektive befogenhet kan leda till Bundenhet för ett bolag ienlighet med kompetensöverskridanderegeln. Det står dock inte klart när ett överskridandehar skett och i vilka situationer bolaget blir bundet.Genom i uppsatsen använda fiktiva typfall påvisas, att det krävs struktur vid utredning av närett överskridande har skett, samt när det leder till Bundenhet. Behörighet är vad enbolagsföreträdare kan göra, befogenhet är vad denne får göra.

Frågan om vid vilket moment Bundenhet uppstår vid successivt undertecknande av formalavtal har prövats i Högsta domstolen (HD) vid tre avgöranden de senaste 15 åren, av vilka det senaste avgjordes så sent som 2012. Avgörandena har berört frågan huruvida Bundenhet uppstår vid den tidpunkt den andra parten undertecknar avtalet eller om Bundenhet uppstår först vid den tidpunkt det undertecknade avtalet kommuniceras till den första parten eller till en i förhållande till den andra parten fristående person.Med anledning av bristen på tydlighet i gällande rätt, vilken tagit sig uttryck i skiljaktiga meningar i rättstillämpningen, har det varit upp till HD att, med vägledning från lagtext, förarbeten, doktrin och allmänna principer, besvara Bundenhetsfrågan. HD har, med härledning från en allmän princip, klargjort att Bundenhet uppstår vid den tidpunkt köpehandlingen utges antingen till den först undertecknande parten, de av HD specifikt bestämda personerna eller en i förhållande till den sist undertecknande parten fristående person. Genom analys av HD:s resonemang identifieras den riktningsändring som vidtagits av HD samt på vilket sätt HD:s resonemang eller uteblivna resonemang ger upphov till betänkligheter vid successivt undertecknande av avtal om fastighetsköp. Riktningsändringen, som synes bero på att HD valt att utföra en stilfull ändring av tidigare praxis, tar sig uttryck i en komplex definition av den fristående person till vilken den undertecknade köpehandlingen kan utges.

The purpose of this thesis is to clarify the grounds upon which an arbitration clause may be binding in the new relationship between the parties after a transfer of rights and/or obligations. The issue is not regulated by law but instead it has been left to the Supreme Court to regulate. In the Emja-case the Swedish Supreme Court left guidance on the issue. The Supreme Court stated that a third party purchaser of a right where the contract includes an arbitration clause shall be bound by the clause. The arbitration clause is only binding to the remaining part of the initial agreement if no special circumstances exist. The binding effect was justified by the reason that a situation where the purchaser but not the remaining part should be bound to the clause was not sought after and the principle through the 27 § of the Swedish debt instruments act..

ResuméSkiljeklausulen utgör grunden för skiljemännens behörighet att avgöra en tvist. Det ligger därmed nära till hands att anta att endast den som har ingått avtalet med den tillhörande skiljeklausulen kan tvingas medverka i ett skiljeförfarande. Emellertid har ett flertal skiljeklausuler bedömts vara tillämpliga även i förhållande till den som på annat sätt har varit delaktig i avtalets prestationer respektive förpliktelser. I svensk rätt saknas det regler för hur ett skiljeavtals rättsverkan skall bedömas i situationer där såväl signatärer som ickesignatärer är involverade. Uppsatsens syfte är således att försöka identifiera vilka omständigheter som kan legitimera Bundenhet av en skiljeklausul, som tredje part aldrig har haft för avsikt att acceptera.

Denna uppsats redogör för betydelsen av och problematiken kring stödbrev i avtalsförhållanden. Framförallt sätts stödbrev in i kontexten moderbolag ? dotterbolag. Syftet är att kunna peka på generella riktlinjer vid bedömningen av en sådan rättshandling. Denna uppsats behandlar därför i vilka situationer och på vilka sätt stödbrev blir att anse såsom bindande utfästelser.

I takt med att arbetet på den svenska arbetsmarknaden genomgått en rad förändringar det senaste århundradet har bland annat lågkvalificerade arbeten försvunnit till förmån för mer kvalificerade. Några typiska kännetecken för dagens arbetsmarknad är en högre grad av flexibilitet, tidsbegränsade anställningar och ett allt mer gränslöst arbete. Ett av flera nya managementkoncept som vuxit fram är Lean management, vilket handlar om att effektivisera genom att eliminera icke värdeskapande tid och arbeta utifrån kundens efterfrågan. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i hur individer i två olika yrkesgrupper inom en och samma organisation, som arbetar utifrån Lean management, beskriver flexibilitet och Bundenhet samt hur de förhåller sig till gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Den tidigare forskningen på området visar att flexibiliteten upplevs bero på vilken kontext man befinner sig i.

I tysk rätt har Bundesgerichtshof sedan länge slagit fast att både en ny och kvarstående part är skiljebundna efter singularsuccession. SkiljeBundenhet för den nya parten vid Abtretung (borgenärsbyte) baseras på § 404 Bürgeliches Gesetzbuch (BGB) som anger att en ny part inte kan få bättre rätt än den överlåtande parten. Den kvarstående partens Bundenhet stöds på en analogi av § 401 BGB som innebär att sidorättigheter som är kopplade till ett avtal går över på en ny part vid singularsuccession. Undantag till skiljeBundenheten föreligger om en avvikande partsvilja kan påvisas.Högsta domstolen uttalade i NJA 1997 s. 866 att skiljeBundenhet ska föreligga för både ny och kvarstående part efter singularsuccession.

Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med egenadministrerad peritonealdialys (PD) upplever sitt dagliga liv. Metoden var en intervjustudie där sju personer som behandlades med PD intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Materialet som analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier: kroppsliga förändringar, upplevelser av PD-behandling samt egenvård. Resultatet visade att PD hade inverkan på olika plan i informanternas dagliga liv. Ett viktigt fynd var hur informanterna uppfattade att PD hade lett till vissa kroppsliga förändringar, exempelvis vad gäller vikt och aptit.

Bestämmelsen om tvångsinlösen i 22 kap. 1 § ABL är tvingande, vilket innebär att avsteg från vad som föreskrivs inte får göras genom bolagsordningen. Mot bakgrund av Högsta domstolens avgörande i NJA 2011 s. 429, synes bestämmelsens tvingande natur vara än mer vidsträckt. I förevarande fall ansågs nämligen ett aktieägaravtal, varigenom en majoritetsägare avstått från sin rätt att påkalla tvångsinlösen, sakna aktiebolagsrättslig relevans.

Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var därmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och våld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare våld. Data hämtades från en Svensk populationsbaserad studie baserad på 2500 20-24 åringar. Den aktuella studien fann att beroende på vilken variant av genen man besitter, kommer man att påverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer såsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med våld..

Omorganisationer inom företag är vanligt förekommande och syftar oftast till att förbättra eller effektivisera verksamheten. Resultatet kan vara svårt att överblicka på planeringsstadiet och åtgärderna ger kanske inte alltid enbart den avsedda effekten. Syftet med det här projekt-arbetet har varit att undersöka vilka möjligheter det finns att påverka och engagera sig i beslut rörande förändringar på arbetsplatsen och hur dessa påverkar upplevelsen av arbetsmiljön.På Ascom AB i Herrljunga, där man tillverkar produkter för trådlös internkommunikation, intervjuades samtliga anställda vid en monteringslina ett år efter en omorganisation. Vid denna hade berörd personal själva planerat och genomfört förändringen som innebar att man gått från så kallad batchtillverkning till taktat enstycksflöde. Gruppen bestod av 11 personer som själva fick redogöra för sin upplevelse av förändringen.Valet av frågor inriktades på områden som berörde de anställdas upplevelse av inflytande och delaktighet i processen och hur detta påverkat deras attityd till förändringen, allmän trivsel, trivsel med arbetsuppgifter, förekomsten av belastnings- och stressrelaterade besvär samt graden av arbetstillfredsställelse.Resultatmässigt visade gruppen stor samstämmighet när det gäller ökad Bundenhet efter förändringen, hög trivsel på arbetsplatsen och stor arbetstillfredsställelse.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en värld där vi medborgare blir rörligare. Dels på så sätt att vi distanserar oss från partipolitiken men också på så sätt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhället blir mer mobilanpassat. Partier måste finna nya vägar för nå medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste åren varit en populär väg för partier, men det finns också andra vägar. En sådan väg är appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

Denna uppsats grundar sig i den teoretiska konflikten mellan den i Sverige gällande löftesprincipen och kontraktsprincipen som är den gällande principen i den internationella köplagen, United Nation Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG. Uppsatsen tar avstamp i det faktum att de nordiska länderna har valt att inte ratificera den del i CISG som rör avtalsingående. Vi har utrett vilka praktiska konsekvenser dessa skillnader får och om det finns något behov för Sverige att ansluta sig till den del av CISG som behandlar avtalsingående. Uppsatsen består först av en litteraturbaserad del som redogör för de olika anbudsprinciperna, CISG och avslutningsvis innebörden av letter of intent och standardavtal i korthet. För att undersöka hur detta fungerar i praktiken har vi utöver studier av juridisk doktrin valt att intervjua anställda på Stora Enso.

Syftet med föreliggande uppsats är att utreda huruvida avtalslagens (AvtL) anbud-accept modell är tillämplig vid avtalsslut genom förhandlingar. Denna modell som stadgas i lagens 1 § föreskriver att ett avtal kommer till stånd genom att ett anbud besvaras med en överensstämmande accept. Detta är ett uttryck för den gemensamma partsviljan som är utgångspunkten för avtalsBundenhet i den svenska avtalsrätten. Vid förhandlingar bollas olika förslag fram och tillbaka mellan parterna och dessa förhandlingsbud anses ej som juridiskt bindande. Att försöka passa in detta förfaringssätt i modellens termer av anbud och accept blir därför inte helt lätt vilket medför svårigheter med att avgöra en tidpunkt för avtalsBundenhetens inträde.