Syftet med undersökningen var att se hur korrekturläsning påverkades när texterna maskerades med visuellt brus och lästes i olika ljudbetingelser. Deltagarna gjorde ett korrrekturläsningstest med två olika svårighetsgrader på texterna, visuellt brus och inget brus. Texterna lästes i tre olika ljudbetingelser: tystnad, tal och roterat tal. Detta gav studien en 2×3 inompersonsdesign. Analysen visade två signifikanta resultat, det ena resultatet visade att försökspersonerna som läste texten med brus presterade bättre då de hittade fler utbytta ord än de som läste texten utan brus.

Uppsatsen behandlar de försvarsstrategier ett målbolags bolagsledning har att tillgå för att förhindra att ett offentligt uppköpserbjudande lämnas eller att ett offentligt uppköp av målbolaget sker. Uppsatsen behandlar även tidsaspekten för när dessa försvarsstrategier måste initieras. Bolagsledningen, det vill säga styrelse och verkställande direktör, är underställda målbolagets bolagsstämma. Bolagsledningen kan bland annat på grund av detta ej själv alltid besluta om vilka försvarsstrategier som skall företas. Efter det att bolagsledningen i målbolaget har grundad anledning att anta att ett offentligt uppköpserbjudande är nära förestående eller om ett offentligt uppköpserbjudande har lämnats får ej bolagsledningen vidta åtgärder som är ägnade att försämra förutsättningarna för erbjudandets lämnande eller genomförande utan beslut om detta på målbolagets bolagsstämma.

Den 1 juli 2006 implementerades direktivet (2004/25/EG) om uppköpserbjudanden i svensk rätt genom lag om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Direktivet har bland annat medfört en lagstadgad obligatorisk erbjudandeplikt vid förvärv av en kontrollerande andel av röstetalet i ett aktiebolag. Kontrollen över erbjudandepliktens efterlevnad, tolkning av reglerna samt utvecklandet av praxis åligger dock fortfarande den svenska självregleringen på värdepappersmarknaden genom Aktiemarknadsnämndens uttalanden.Syftet med erbjudandeplikten är att skydda minoritetsaktieägarna i målbolaget. Minoriteten får en möjlighet att lämna bolaget genom att överlåta sina aktier till den aktieägare som förvärvat en kontrollerande röstandel, det vill säga uppnått gränsen för erbjudandeplikt. För en förvärvare i sin tur kan erbjudandeplikten i många fall kännas betungande då den medför ökade kostnader vad avser de formella kriterier som ett offentligt uppköpserbjudande måste uppfylla.

Storleken har betydelse är en kvantitativ studie av bostadsrättsmarknaden i Umeå. Även om media uppmärksammar bostadsrättsmarknaden är forskning när det geografiska området är norra Sverige ytterst begränsat. Därför finns ett intresse av att utreda vilka faktorer som är prispåverkande för bostadsrätter även i andra städer än de som tidigare studerats. Faktorerna som uppsatsens inriktar sig på är bostadsrätters inre och fastighetsanknutna egenskaper. För att undersöka vilka faktorer som styr slutpriset på bostadsrätter består forskningsmetoden av två separata tvärsnittsdesigner. Den första tvärsnittsdesignen har med hjälp av hedonisk prissättning, tidigare studier, multipel regressionsanalys och bostadsrättsannonser från hemsidan Hemnet utarbetat en modell som skattar slutpriset för bostadsrätter i Umeå.

I denna studie undersöks syn på professionalism i tre länder, Sverige,  Tyskland och Belgien. Syften är att se hur lärarna anser att staten, media och aktörerna i den lokala kontexten påverkar deras självbild som professionell och att undersöka likheter eller olikheter i synen.I kapitlet om litteratur behandlas de traditionella teorier i Sverige och nya synsätt på professionalism i internationell litteratur. Med förändringen i samhället de senaste åren har även här utvecklats en ny syn på professionalism. Globaliseringen och kommersialiseringen har tagit över och har stort inflytande på skolor och lärare. Vissa forskare kräver ett nytt bemötande av den nya situationen och ett annorlunda tänkande med anpassningen till de nya förhållandena.Jag valde kvalitativ forskningsintervjun som metod för att komma fram till detaljerade svar.

Den 1 juli 2006 trädde lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen är ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte är att garantera målbolagets aktieägare en rättvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det är aktieägarna som själva skall ta ställning till budet och godkänna försvarsåtgärder skyddas de från ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieägare, vad gäller t.ex.

Företagsuppköp är en vanlig företeelse på aktiemarknaden och sker ofta då en Budgivare tror att ett målbolag har en outnyttjad värdemaximeringspotential, exempelvis pga. att den nuvarande ledningen inte utnyttjar bolagets resurser optimalt.Av denna anledning finns det ofta skäl för ett målbolags ledning att anta att de kommer att bytas ut om ett uppköp går igenom varför de får incitament att motarbeta budet. Budet kommer härvid att definieras som ett fientligt bud och de åtgärder som vidtas för att förhindra budets genomförande kallas för försvarsåtgärder.Man kan här genast se att en intressekonflikt aktualiseras. Målbolagets aktieägare har ett intresse av att få så hög avkastning om möjligt på den investering som de gjort i bolaget, ett attraktivt bud kan härvid vara av stort intresse. Målbolagets ledning, å andra sidan, kan ofta räkna med att bli avsatt vid ett lyckat uppköp och kan därför ha anledning att motarbeta även ett för aktieägarna gynnsamt bud.Mot bakgrund av denna intressekonflikt har två skilda system för reglering kring försvarsåtgärder utvecklats.