Sök:

Sökresultat:

3 Uppsatser om Brunifiering - Sida 1 av 1

Brunifiering i norrbottniska älvmynningar

Tanken med detta arbete var att jämför SLU?s databas och komplettera denna kunskapsbank med nytagna prover i närområdet för att kunna se trender kring Brunifiering i norrländska älvmynningar. Detta gjordes via en databassammanställning och en manuell provtagningsprocedur. En Brunifiering kan påvisas i älvmynningarna som korrelerar med järnhalten, men järn behöver inte vara den enda faktorn i den processen enligt resultatet..

Kan klimatförändringarna leda till brunifiering och påverka dricksvattenkvaliteten i barrskogsbältet?

Ytvattenfärgen i barrskogsbältet har sedan industrialismen på mitten av 1900-talet förändrats noterbart. Orsaken till detta är Brunifiering och innebär att organiskt material från barrskogen samlar sig i sjöar. En påtaglig effekt av detta fenomen är förändringar i vattenfärg, ju mer löst organiskt material (dissolved organic matter, DOM), desto mörkare vattenfärg. Löst organiskt kol (dissolved organic carbon, DOC) kan komma från två olika källor som visat sig påverka vattenfärgen olika. Alloktont DOC är producerat utanför sjön i de omgivande markerna och ger mörkare färg än autoktont som är producerat inom sjön.

Flödesrelaterad spårmetalltransport i några svenska vattendrag

Höga flöden och dess inverkan på spårmetalltransporten är av stort samhällsintresse med klimatförändringarnas redan idag märkbara påverkan. Ökad nederbörd och därmed vattenföring kommer leda till att spårmetalltranporten i våra svenska vattendrag kommer att förändras på sikt. Stora och snabba förändringar, som exempelvis klimatförändringar med extrem nederbörd, temperaturskillnader eller snö är typer av event vilka har visat sig ha direkt eller indirekt påverkan på metallers dynamik i vatten. Även de stigande koncentrationerna av Fe och TOC i våra vattendrag, även kallat Brunifiering, vilket gör våra vattendrag allt mörkare i färg, har troligen med klimatförändringarna att göra.Syftet med det här arbetet har varit att samla in analysdata om metalltransporter i sex utvalda vattendrag (Kalixälv, Råneälv, Moälven, Ljungbyån, Ätran och Pipbäcken Nedre) och försöka beskriva dess tillstånd och förändringar i vattenkemin för att se om något samband fanns mellan spårmetallerna och flödesökningar. Valet av studerade vattendrag vilka arbetet fokuserade på avgränsades för möjligheten att kunna studera dessa närmare.