Stödet till unga Brottsutsatt är ett åsidosatt område, och ungdomar är en av grupperna i samhället som löper en stor risk för att utsättas för brott. Många ungdomar vill inte prata om det som är jobbigt och att själv söka upp hjälp kan vara ett stort steg trots att denne känner sig i behov av både hjälp och stöd. Det är därför av stor vikt att det tydligt framgår var hjälpen finns att erhålla och att samhället fångar upp de ungdomar som behöver stöd. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vad unga Brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjälp och stöd samt att väcka frågan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga Brottsutsatta. Frågor som behandlas i uppsatsen är; På vilket sätt erbjuds Brottsutsatta ungdomar i Boden hjälp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga Brottsutsatta, på vilket sätt får ungdomarna reda på var hjälpen finns? Statistik från brottsförebyggande rådet visar att Boden ligger på höga siffror vad gäller anmälda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhållande till grann kommunen Luleå och hela riket.

Studiens syfte är att studera vilka erfarenheter individer har som blivit utsatta för brott. Detta för att erhålla en ökad förståelse för brottsoffers situation. Utifrån syftet har frågeställningen Erfarenheter av att vara brottsoffer utvecklats. För att söka svar på frågeställningen har intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom IPA-modellen.

Varje dag utsätts människor för brott i Sverige och att utsättas för brott kan leda till både emotionella och praktiska svårigheter. Att den Brottsutsatta har möjlighet till stöd och hjälp efter händelsen kan minska de negativa följderna av brottet, såsom PTSD och sekundär viktimisering. I många kommuner i Sverige finns lokala brottsofferjourer som finns till för de Brottsutsatta, men i distriktet Östra Norrbotten finns det ingen verksamhet som specifikt täcker detta område. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om poliserna i Östra Norrbotten upplever att de kan erbjuda eller hänvisa de Brottsutsatta individerna tillräcklig hjälp. Åtta poliser i distriktet intervjuades för att på så sätt ta del av deras upplevelser.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur Brottsutsatta kvinnor som har eller har haft en missbruksproblematik upplever sitt behov av stöd efter att de utsatts för någon form av brott. Med studien har vi även haft ett delsyfte där vi ville undersöka om kvinnorna identifierar sig själv med bilden av ett brottsoffer eller inte. Våra frågeställningar har varit:? Vilket behov och vilken form av stöd upplever kvinnorna sig ha efter att de utsatts för brott?? Har det förekommit någon form av stöd efter att kvinnorna varit utsatta för ett brott?? Hur har detta stöd sett ut?? Upplever kvinnorna att de är ett brottsoffer?Brottsutsatta kvinnor med missbruksproblematik har svårt att själva se sitt behov av stöd. Det kan bero på att de inte identifierar sig med bilden av ett brottsoffer då de anser att de valt att leva i en värld där de vet att risken att utsättas för brott är påtaglig.

Utifrån en kvalitativ och rättsdogmatisk metod ställde vi oss frågande till hur och utifrån vilka faktorer kuratorer på ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar på. I sexualbrottslagstiftningen framgår det på flera ställen att ett barn under 15 år som utsätts eller deltar i sexuella handlingar är Brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillämpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer på olika ungdomsmottagningar i Stockholms län, förhåller sig till förändringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trädde i kraft 1 april 2005, samt om den fått någon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmäla enligt SoL 14:1.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomspoliser i ett antal stadsdelar i Göteborg ser på medling vid brott och vad de förväntar sig av det. Jag vill ställa deras syn på medling vid brott i relation till medlares syn för att se vad det finns för skillnader och likheter dem emellan. Jag vill också undersöka vilken roll ungdomspoliserna har i samverkan kring medling vid brott. Detta syfte uppfyller jag genom att besvara mina tre frågeställningar:? Hur ser ungdomspolisernas roll ut i samverkan kring medling vid brott?? Hur ser ungdomspoliser kontra medlare på syftet med medling vid brott?? Hur ser ungdomspoliser kontra medlare på medlingens konsekvenser för gärningsperson respektive Brottsutsatt?För att få svar på dessa frågeställningar har jag intervjuat två medlare från medlingsverksamheten i Göteborg samt fyra ungdomspoliser från fyra olika distrikt i Göteborg.