Skadestånd är en ersättning i pengar som skall sätta den skadelidande i samma ekonomiska ställning, som om skadan inte hade inträffat. Skadestånd regleras i skadeståndslagen (1972:207). Vid skador, där den skadelidande drabbas av skada som en följd av brott, regleras dessa typer av skador även i Brottsskadelagen (1978:413). När det gäller skador som uppkommer i trafiken, återfinns regler om detta i trafikskadelagen (1975:1410). Huvudregeln är att full ersättning skall utgå till den som drabbas av skada.

I denna uppsats diskuteras motiven till, konsekvenserna av samt behovet av en översyn av 2 § Brottsskadelagen utifrån att begreppet ära inte finns med i lagrummet, där grunderna för rätt till statlig kompensation vid kränkande behandling återfinns. Undantaget innebär att offer för rena ärekränkningar, såsom förtals- och förolämpningsbrott, idag inte har rätt till statlig ersättning. Av detta följer att gränsdragningen för och bedömningen av vilken form av kränkning ett offer utsatts för har stor betydelse för rätten till brottsskadeersättning. Ärekränkande brott tenderar att öka i antal enligt statisktik över antalet anmälda förtalsbrott de senaste åren. Förtalsbrottet tar också nya former och uttryck i samband med internetanvändandets utbredning i vårt samhälle.

Barn som bevittnar våld i nära relationer har kommit att uppmärksammas mer och mer i den svenska lagstiftningen under de senaste åren. Lagstiftningen har ändrats så att barn som bevittnar våld i en nära relation har rätt till brottsskadeersättning enligt Brottsskadelagen och i socialtjänstlagen betraktas barn som bevittnar våld i en nära relation som brottsoffer. I 29 kap. 2 § brottsbalken infördes en ny straffskärpningsgrund år 2003. Den anger att det som försvårande omständighet särskilt ska beaktas att brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person.

Med hjälp av den klassiska juridiska metoden har jag i arbetet först undersökt barns möjligheter att i dagsläget få skadestånd vid bevittnat våld i hemmet. Här visade det sig att barn teoretiskt sett borde ha stora möjligheter att erhålla ersättning i de fall skadorna är medicinskt påvisbara. I praktiken förhåller det sig dock annorlunda. Endast i ett fåtal fall har bland annat Brottsoffermyndigheten betalat ut ersättning till barn som bevittnat när mamma blivit slagen. Enligt min undersökning har inte några fall prövats av högsta instans.