I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Medling innebär att gärningsman och brottsoffer träffas för att tillsammans samtala om hur de ska hantera följderna av en brottshändelse och dess verkningar i framtiden. Båda parterna får en central roll där de får återge sin version av händelsen utan att bli avbrutna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka effekter medling eventuellt medför för brottsoffret. Materialet som används är både svenska och utländska studier som behandlar ämnet. Rapporten bygger också på två intervjuer med medlingssamordnare i Sverige.

Arbetet använder sig av en rättspolitisk metod med fokus på rationalitet, empirism och pragmatism. Slutsatsen som dras i arbetet är att det finns ett tomrum mellan lagstiftarens mål bakom sexualbrotten och medlet för uppnå det genom den konventionella straffrättsprocessen. Tomrummet består dels av att straffrättsprocessen till fullo inte kan omfatta målet, dels att majoriteten av offer som anmäler våldtäkt idag nekas en rättsprocess, och slutligen att en friande våldtäktsdom ändå kan anses innebära att en konflikt återstår. Konflikten som återstår i majoriteten av fallen är mellan den misstänktes upplevelse av ömsesidigt samlag och offrets upplevelse av en kränkning av dennes sexuella självbestämmanderätt och integritet.I detta tomrum diskuteras möjligheten till en påbyggnad av det konventionella i form av innovativa rättsprocesser med större fokus på offret istället för förövaren. En process som söker att reparera offrets upplevda negativa konsekvenser samt tillfredsställa offrets behov av rättvisa, utan att hota straffrättsprocessens funktioner i form av straff, rättssäkerhet och brottsbekämpning.