Syftet med detta examensarbete är att utreda hur Sveriges respektive Englands reglering angående Brottsoffer relaterar till varandra. För att kunna göra det börjar jag med att utreda vem som är att betrakta som målsägande i Sverige och victim i England. Efter det går jag igenom regleringen som finns för Brottsoffer i respektive land. Jag har delat upp regleringen som berör Brottsoffer i sex områden; skydd för Brottsoffer, skydd för Brottsoffers säkerhet, stödfunktioner, rätt till information och hänsyn och ersättning..

Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk diskursanalys av begreppet Brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. Utgångspunkten i analysen är Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av Brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhället. De huvudsakliga slutsatserna är att Brottsofferdiskursen är en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen på Brottsoffer och Brottsofferdiskursen är avgörande för hur Brottsoffer bemöts och vilket stöd de får.

Rapportens syfte är att undersöka vilka skyldigheter polisen har att informera Brottsoffer utifrån aktuell lagstiftning. Polisens lagstadgade informationsskyldighet gentemot Brottsoffer regleras främst i regeringsformen, polislagen (1984:347), polisförordningen (1984:730) samt förundersökningskungörelsen (1947:948). Även undersöka hur polisen dokumenterar sin informationsskyldighet i Rationell Anmälans Rutin (RAR) samt beskriva det Brottsofferstöd som polisen i Malmö har att erbjuda. Av rapporten framgår bl a att det är viktigt att polisen noggrant dokumenterar i RAR sin information till Brottsoffer och har kunskap om vilka lokala hjälpinstanser som finns tillgängliga för Brottsoffer. Detta för att de utsatta brottsoffren ska få den hjälp och det stöd som de är i behov av samt att underlätta för de handläggare vid polismyndigheterna som arbetar med Brottsofferfrågor..

Studiens syfte är att studera vilka erfarenheter individer har som blivit utsatta för brott. Detta för att erhålla en ökad förståelse för Brottsoffers situation. Utifrån syftet har frågeställningen Erfarenheter av att vara Brottsoffer utvecklats. För att söka svar på frågeställningen har intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom IPA-modellen.

Termen Brottsoffer är ny företeelse och har bara funnits i ordlistorna sedan mitten av 1970-talet. Undersökningar och forskning kring Brottsoffer är ännu yngre. I den här uppsatsen ställs frågorna, vilka blir betraktade som Brottsoffer och vilka faller utanför? Denna uppsats är även en kritisk granskning av Brottsofferverksamheten med tonvikt på unga Brottsoffer. Det som undersöks är: vad det finns för för uppfattningar om Brottsoffer, om det finns uppfattningar som idealiserar hur ett Brottsoffer skall vara och bete sig: Förutsätter Brottsoffersystemet i sådana fall ett Brottsoffer som kännetecknas av dessa attityder?: frågorna om vilka är de unga och utsatta brottsoffren är och vilken den allmänna synen på Brottsoffer är, besvaras även.

Syftet med utvärderingen är att utvärdera skyddsåtgärden larmtelefon som tilldelas Brottsoffer. Larmtelefonen utvärderas utifrån dess målsättning att öka tryggheten samt möjligheten till stöd och skydd. Tidigare forskning visar att det är viktigt för Brottsofferstödjande verksamheter att ha kunskap inom behov och reaktioner hos Brottsoffer för att på ett kompetent sätt bemöta dessa. Genom en metodtriangulering, bestående av enkäter och intervjuer, har larmtelefonens målsättning utvärderats utifrån en måluppfyllelse- samt brukarorienterad modell. Utifrån resultaten har larmtelefonen visats påverka skyddspersonernas trygghetsupplevelse och rörelsefrihet.

Folkhälsovetenskapligt program.

I möten mellan människor sker samspelet på ett kommunikativt plan där den professionella förhållningen innebär att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett Brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av Brottsoffer, utifrån deras personliga erfarenheter av att vara Brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie är avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera människors erfarenheter i det tilltänkta undersökningsområdet.

Jag tänker med denna rapport visa vilka informationsskyldigheter polisen har mot Brottsoffer, och hur Brottsoffer tycker att polisen lever upp till dessa. Jag kommer även visa på eventuella problem med uppgiften att informera Brottsoffer på ett korrekt sätt. Polisens informations och underrättelseskyldighet kommer jag att klarlägga efter lagtext, och då främst genom Förundersökningskungörelsens regler om polisens informationsskyldighet i § 13. Med hjälp av intervjuer av poliser på olika myndigheters Brottsoffergrupper kommer jag även att ta reda på om de i sitt arbete ser några problem med informationen, eller om de tycker att den fungerar som den ska. Via litteratur ska jag i detta arbete också visa om Brottsoffer anser att polisens information har nått ut till dem enligt reglerna.

Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och Brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som Brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på Brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och Brottsofferteorier.

Denna studie avser att jämföra Brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive Brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående.

Det första mötet mellan polisen och brottsoffret är viktigt, dels för den drabbades återhämtningsprocess och polisens fortsatta utredning av brottet. Det finns flera olika typer av Brottsoffer. Att offret uppträtt icke idealiskt får inte leda till att de formella rättigheterna åsidosätts eller ifrågasätts från polisens sida. I anslutning till ett brott har polisen vissa skyldigheter gentemot brottsoffret. Detta regleras i regeringsformen, polisförordningen och förundersökningskungörelsen och syftar till att brottsoffret ska få veta vad som kommer att hända och vad för stöd och hjälp som kan förordnas.

I den inledande delen av arbetet försöker vi förklara begreppet Brottsoffer och de juridiska aspekterna kring uttrycket. För att få en inblick i Brottsofferfrågornas framväxt har vi berört de viktigaste milstolparna och reformerna som gjorts i Sverige under de senaste decennierna angående ett Brottsoffers status. Som exempel kan nämnas kvinnofridsdebatten som pågått under årtionden. Vidare beskriver arbetet polisens informationsskyldighet och informationsplikt. Miniminivån för polisens informationsskyldighet styrs av polisens avrapporteringssystem, rationella anmälansrutin (RAR), som är direkt kopplat till förundersökningskundgörelsen (FUK).

På flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga Brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för något slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 år intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga Brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta närmare på hur Stödcentrum för unga Brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förväntades att få samt på vilket sätt ungdomarna fått stöd i sin bearbetning av brottshändelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lämnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten är mycket viktig för brottsutsatta ungdomar.

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt kring samverkan mellan myndigheter i och utanför rättsväsendet när det gäller Brottsofferfrågor. Metoden vi har använt oss av är traditionell juridisk metod, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten samt doktrin. Vi har även deltagit i seminarium angående stöd till unga Brottsoffer samt genomfört informationssökning via Internet. Uppsatsen behandlar vilka myndigheter och organisationer som en brottsdrabbad kan komma i kontakt med. Vi beskriver socialtjänstens ansvar för Brottsoffer och vilka problem som kan uppstå vid eventuella insatser för Brottsoffer.