Intresset för biobränsleproducerad energi har ökat i takt med att kunderna blivit mer miljömedvetna. På grund av detta har efterfrågan på Briketter ökat samtidigt som träindustrin har haft det svårt i en sviktande konjunktur. Därför har ett examensarbete utförts i samarbete med E.ON Värme Sverige AB där undersökningar på bränslebyte i pannor avsedda för torra bränslen till fuktigare, stamvedflis har utfört.För denna undersökning har begränsningar införts på övre och undre effekt i form av uppehållstid och slutförbränningstemperatur. Intervallen är enbart beräknade på stamvedflis med 30 och 40 % fukthalt.Undersökning visar att det går bra att elda stamvedsflis i briketteldade pannor utan att emissionerna ökar så pass mycket att villkoren för anläggningarna överskrids om lasten hålls inom vissa intervall. Det möjliga effektintervallet ökar med minskad fukthalt på bränslet.Undersökningen har visat att det är bränslets kvalitet som är den mest begränsande faktorn..

Huvudsyftet med examensarbetet är att beräkna lönsamheten för fartygsimport av olika fasta trädbaserade biobränslen. Arbetet vänder sig i första hand till en läsare som har begränsade kunskaper om ämnet.Genom att använda teorier om sjöfartens grunder tillsammans med svensk erfarenhet av logistik, söker författaren finna samtliga steg och faktorer som ingår i importprocessen. Efter att delmomenten kartlagts, kan kostnader härledas och därefter är det möjligt att konstruera kalkyler för erhållande av en företagsekonomisk synvinkel på uppsatsen. Med hjälp av kalkyler och statistik kan analys av lönsamhet beroende på olika importval genomföras.Bränslena som berörs i studien är träbaserade pellets, träbaserade Briketter, stamvedsflis samt rundved.Författaren vill även testa en hypotes som förts på tal under jägmästarutbildningen; att det skulle vara mer lönsamt att öka graden av vidareförädling så sent i försörjningskedjan som möjligt. Det innebär att det borde vara mer lönsamt att importera till exempel eukalyptusstammar från Sydamerika som sen sönderdelas vid den svenska industrin, än att transportera flis direkt från samma plats.Resultatet från kartläggning, datainsamling och kalkylering kan sammanfattas kort.

Sedan 1993 har kallbundna restproduktsBriketter tillförts masugnarna vid SSAB Tunnplåt AB i Luleå. De ersätter en del järnbärare, slaggbildare, koks och kol, men medför också en något ökad slagg- och stoftmängd. Restprodukter som vanligtvis Briketteras är hyttsot, filterstoft, brikettfines, LD- grovkorn, fines från stålskrot och avsvavlingsskrot. Brikettfabriken körs nu i det närmaste på maximal kapacitet men det har gjorts försök att injicera hyttsot direkt via formorna i masugn. Kontinuerlig injektion av hyttsot skulle medföra en möjlighet att genom Brikettering recirkulera andra restprodukter.

I detta arbete genomförs en investeringsanalys på ett mindre aktiebolag med en ensam ägare. Syftet med arbetet har varit att upprätta investeringskalkyler som skall kunna ligga till grund för ett investeringsbeslut för företaget inom det närmaste året. Företaget som analysen har utförts åt är Munktorps Träförädling AB. Detta företag inriktar sig på vidareförädling av trävaror genom hyvling och målning. I dagsläget produceras restprodukterna kutterspån från hyvling och restbitar från exaktavkapning som därefter säljs direkt vidare till en extern vidareförädlare.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.