I denna kandidatuppsats ville vi undersöka hur Anders Behring Breivik framställs av Aftonbladet och Dagens Nyheter på årsdagarna av massakern på Utöya som har varit, det vill säga den 22 juli 2012, 2013 och 2014. I frågeställningarna studerade vi vilka teman som återkommer i beskrivningarna av Breivik och texten och bildernas samspel. Materialet består av tio artiklar och teorierna som vi har använt handlar om medier, terrorism och sorgeritualer. Vi har genomfört en diskursanalys för att undersöka texterna och en semiotisk analys när vi analyserade bilderna. Det vi har kommit fram till är att Breivik frekvent framställs som fascist och islamofob.

Den här uppsatsen ämnar att undersöka Anders Behring Breiviks manifest i samband med det moderna samhället och den situation som detta sätter individen i.Med hjälp av Erich Fromms tankar kring friheten och flyktmekanismer, Thomas Ziehesnarcissism och kulturell friställning och Giddens teori kring självidentiteten i den senmoderna epoken försöker jag nå förklaringar till hur Breivik kunde nå de slutsatser han gjorde. Analysen av det utdrag ur manifestet som är uppsatsens material utifrån vilka värden Breivik vill försvara och vilka fiender som hotar dessa. Resultatet är att det är ett flertal fiender som hotar de värden Breivik vill försvara och att det måste till en analys ur ett individ-, kultur- och systemperspektiv för att nå en tillfredställande förklaring. Breivik förstås utifrån den auktoritära karaktären som enbart ser relationer mellan människor som positioner av under- eller överläge, genom de kulturella förutsättningar som finns i samhället samt genom att han inte utvecklat den tillit som Giddens anser är grunden för att människor kan verka i en alltmer riskabel tillvaro..

The purpose of this study is to overlook Nordic medias news coverage and framing of Norwegian mass murderer Anders Behring Breivik. The study is based on printed editions of Norwegian newspaper Aftenposten, Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Finnish newspaper Hufvudstadsbladet set on nine selected dates related to the issue between July 23th 2011 to August 25th 2012.   The study will display how Breivik was framed by each of the Nordic newspapers and even the total amount of news coverage the issue has been given. The media framing part of the study will mainly focus on the media framing of Breiviks personality and political ideology. The study will also investigate each newspapers handling of Breiviks manifesto, which he published only hours before killing 77 people on July 22th 2011. The study is a quantitative content analysis, containing a total number of 245 articles.

Idenna studie har vi undersökt hur massmedier presenterat våldshandlingar övertid. Det som vi undersökt är om det finns urskiljbara faser i massmedialapresentationer av våldshandlingar. Vi har utgått från fallet Breivik och Norgeattentatet2011, som vi menar är ett mediebelyst fall som kan kasta ljus över andravåldshandlingar. Vi har använt oss av Grundad Teori som kvalitativ metod och analyseratsammanlagt 80 stycken tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultatet visar att det finns urskiljbarafaser och dessa faser har vi benämnt som:Det ofattbara, Kollektiv bearbetningfrån det ofattbara, Det ofattbarapolitiseras och Det ofattbara blir enreferens.

On July 22, 2011 a bomb detonated in the government building in central Oslo in Norway and eight persons died. Later that day, 69 people, most of them youths, were shot down and killed on the island of Utøya by a uniformed Norwegian man.The purpose of this study is to analyse Anders Behring Breivik's personality and explain why he became a killer. I have used a Psychobiographical narrative method, which serves to describe the mind of a human being, linking the mind to motives, scripts, unconscious ideas and personality.My primary sources are Breivik?s Manifest: 2083 A European Declaration of Independence and the inter-views with his father and stepfather, together with the Psychiatric Reports which were submitted to the District Court of Oslo. I have analysed in what way Breivik?s childhood influenced his behavior as an adult.

This study examines how Sweden?s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on Utøya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.  With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on Utøya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles. The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist.

Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats.Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning.Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier.

Denna uppsats syftar till att undersöka Sverigedemokraternas kriskommunikativa försvar efter kritiken som uppkom mot partiet i samband med högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord på Utöya 2011. I detta har jag ur ett narrativt perspektiv undersökt partiledaren Jimmie Åkessons förklaring till krisen och hur denna samspelar med partiets interna berättelse. Den första delen av resultaten visar att Åkesson strukturerar ett narrativ där uppkomsten av krisen för Sverigedemokraterna förklaras genom att det bedrivs en häxjakt på partiet. Den andra delen av resultaten visar att Åkesson genom dikotomisering använder den uppkomna krisen för att förstärka Sverigedemokraternas roll som antietablissemangsparti. I hans krisberättelse tillskrivs kritikerna och Breivik liknande egenskaper, vilket betyder att de står som en gemensam bov i narrativet.

Den 22 juli 2011 bombade Anders Behring Breivik regeringskvarteren i Oslo. 8 personer dog och flera skadades. Bomben orsakade också stor materiell skada. Några timmar senare sköt gärningsmannen ihjäl 69 personer på ön Utøya. Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Aftonbladet och Expressen rapporterade kring händelserna de fem första dagarna efter dåden.

After 9/11 and the following War on Terror, Muslims are often understood as global enemies. However, the idea of an international, Islamic enemy is in some circumstances criticized, not least after the actions of Anders Behring Breivik in Norway in 2011.This study analyses the North American, Emmy Award-winning television series Homeland. It centres on the War on Terror and the following social and political climate, and there are opposing understandings regarding how religion and ethnicity are portrayed in the series. Accordingly, the aim of this study is to analyse how such aspects are constructed in the series. A text analysis is used methodologically and the theoretical perspective contents of Semiotics, Eurocentrism and Orientalism in general, and Islamophobic themes in particular.This study shows that in Homeland, the portrayal of heroes and enemies plus good and evil is complex.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken kunskap lärare har om undervisning i läsförståelse, hur lärare på lågstadiet beskriver sin undervisning men även hur läsundervisningen förändras efter att eleven knäckt läskoden och kommit igång med sin läsning. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sex lågstadielärare. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men även inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lärarna har svårt att definiera och beskriva vad läsförståelse är. I lärarnas  yrkesspråk saknas många ord och begrepp för att tala om läsning och läsförståelse . Att döma av hur lärarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med läsförståelse, även om de nämner ett antal olika arbetssätt, och det tycks inte finnas någon väl genomtänkt progression för elevens läsförståelseutveckling.

I en värld där terrorismen satt ett allt större avtryck är rapportering av absolut vikt. I den här studien undersöks hur media framställer terrorattentaten mot Oslo och Utöya från datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgår från två olika kategorier av tidningar, kvälls- och dagstidning, och därifrån har två tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvällstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) får stå som exempel i studien för dessa två kategorier. Tidningarna är störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande rapportering.

Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin.Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli ? 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser.Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga.

Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik det värsta terrorattentatet i Norge i modern tid. Svenska medier valde att lägga alla sina resurser på att bevaka katastrofen i grannlandet. I denna uppsats undersöker vi hur SVT, SR och TV4 arbetade med bevakningen. Studien som behandlar nyhetsbevakningens första dygn, går in på vilka etiska, praktiska och källkritiska problem som respektive kanals nyhetsredaktioner ställdes inför (inklusive webben). Vi tar även upp hur arbetet och bemanningen organiserades.