Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den bröstcanceropererade kvinnans vardag med lymfödem samt vilka preventiva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att undvika utvecklingen av lymfödem. Forskningsprocessen är baserad på Goodmans sju steg för en systematisk litteraturstudie. Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar. Utifrån artiklarnas resultat utvecklades två teman, dagligt liv och prevention. Det påvisades att lymfödem hade en negativ påverkan på det dagliga livet för kvinnor som utvecklat lymfödem.

Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients? experiences of the organization, in a radiologic Breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed.

Body image in women with BreastcancerBreast cancer is the second most common form of cancer in Sweden today. To get a breast cancer diagnose can be a traumatic experience for many women. It´s difficult to forsee how these women are going to control their situation. When a breast has to be removed because of cancer, the women has to adjust to changes in both physical and phychological aspects. The aim of this study was to elucidate body image in women with breast cancer after a mastectomy.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Bröstcancer är en av de ovanligare cancerformerna hos män vilket bidragit till att mycket lite forskning gjorts inom området och kunskap om hur männen upplever sin situation saknas. Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva mäns egna upplevelser av bröstcancer. Resultatet visade att det råder brist på information kring sjukdomen och behandlingen till män. De som fått könsspecifik information om bröstcancer hade signifikant bättre resultat på tester som mätte ångest, depressiva symtom och IES som mäter frekvensen av påträngande tankar och undvikande av tankar. Trots att den kliniska och patofysiologiska profilen var densamma som vid kvinnlig bröstcancer så uppstod betydande oro hos den drabbade då en kvinnosjukdom drabbat en man.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur cancerpatienter ser på stöd i samband med sjukdom samt vilka faktorer är det som gör att vissa människor klarar av att hantera sjukdomar medan vissa har större benägenhet att fastna i kriser och hamna i depression. För syftet valdes den kvalitativa forskningsansatsen och vidare valdes Ad-hoc metoden som intervjuanalys då målet och mitt fokus som forskare låg i att skapa mening och sammanhang i materialet. Två kvinnor har intervjuats vid ett tillfälle och till grund för det transkriberade intervjumaterialet ligger tidigare forskning om stöd vid sjukdom, upplevelser av sjukdom, KASAM, coping, kristeori och depression i samband med cancer. Resultat och analys består av utdrag från respondenternas beskrivelser och berättelser samt citat kopplat och knutet till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. I resultatet framgår hur kvinnorna upplevde stödet under sjukdom såväl som efter, KASAM och coping samt fokus på personliga faktorer för livskvalité. .

Bakgrund: Ett behandlingsalternativ vid bröstcancer kan vara mastektomi som innebär borttagning av hela bröstet. Kvinnan har en dynamisk och personlig uppfattning om sin kropp som omfattar tre olika komponenter, kroppens verkliga utseende, kroppens ideal och kroppens presentation. Kroppsuppfattningen förändras vid hälsa såväl som vid sjukdom eller skada. Misslyckande i någon av komponenterna kan resultera i att personen upplever sig få en förvriden kroppsbild relaterat till sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser med bröstcancer som genomgått mastektomi med fokus på kroppsuppfattningen.

IntroduktionBröstcancer är den vanligaste cancersjukdom hos kvinnor i den svenska befolkningen. Vid icke spridd cancer är behandlingen alltid operation där en del eller hela bröstet opereras bort. Det kan vara mycket svårt för många kvinnor att acceptera bröstförlust och mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma och ger en försämrad kroppsuppfattning. SyfteSyftet var att beskriva kvinnornas livskvalitet och psykosociala tillstånd efter mastektomi. MetodEn systematisk litteraturstudie baserades på granskning av 14 kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och diskuterades och sammanställde resultatet med olika tema. ResultatAnalysen resulterade i två huvudkategorier: Livskvalité och psykosociala konsekvenser. De psykosociala konsekvenserna efter genomförd mastektomi bestod av tre subkategorier nämligen: sämre kroppsuppfattning, minskad sexuell lust samt ångest och depression vilket i sin tur ledde till försämrad livskvalitet. Slutsats    Försämrad livskvalitet, dålig kroppsuppfattning och psykisk ohälsa såsom depression, ångest samt försämrat sexualliv påvisades hos majoriteten av kvinnor som genomgick mastektomi.

Bakgrund: Varje år insjuknar ungefär 7000 personer i bröstcancer i Sverige, vilket innebär att 15-20 kvinnor om dagen får en bröstcancerdiagnos och att var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mötena mellan dessa kvinnor och sjuksköterskan blir viktiga för upplevelsen av hela sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som lever med bröstcancer upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som baserades på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar, där elva artiklar har kvalitetsgranskats och analyserat. Resultat: Resultatet visade att bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde trygghet, stöd och att de blev sedda, vilket kategoriserades som vårdande möten.