Syftet med litteraturstudien är att beskriva hästens stereotypier samt diskutera vad dessa beror på och hur de kan förebyggas. Stereotypier är upprepade och oförändrade rörelser utan mål och syfte. Om hästar uppvisar stereotypier kan det vara tecken på att de saknar kontroll över sin situation. Det är enbart djur i fångenskap som uppvisar stereotypier. Hästar uppvisar flera olika stereotypier såsom krubbitning, vävning, Boxvandring, huvudkast och stereotypt sparkande i vägg.

Beteendestörningar så som krubbitning, vävning och Boxvandring ses ej hos frilevande hästar och kopplas ihop med vår hästhållning. De kan ses hos hästar av olika raser, åldrar och inom hästsportens alla discipliner. De anses vara negativa för hästens välfärd och rapporterade frekvenser för hästar med beteendestörningar i olika populationer ligger mellan 1,4- 30,3 %. Beteendestörningar utvecklas ofta redan vid tiden för avvänjning och faktorer som anses vara förebyggande är möjlighet till social kontakt, fri rörelse, utfodring med mycket grovfoder och goda avvänjningsrutiner. Syftet med arbetet var att studera hur hästuppfödare i Västra Götalands län upplever beteendestörningar hos häst.

Dagens hästägare utfodrar inte sina hästar med enbart grovfoder. Många av dem fodrar stora mängder kraftfoder och en del hoppas att det kommer förbättra hästens prestation. Spannmål har ofta ett förhållandevis högt energiinnehåll och lämpar sig därför i foderstater till hästar som har ett högt energibehov. Utfodring av stora mängder energi kan orsaka problem för hästen, bland annat i form av kolik och många stereotypier som vävning, krubbitning och Boxvandring. Eftersom det finns hälsorisker med foderstater med mycket kraftfoder i, är det av intresse att undersöka hur olika kraftfoder påverkar hästens hälsa, ämnesomsättning och prestation men även om det går att ersätta kraftfoder med ett energirikt vallfoder.

Dagens hästägare utfodrar inte sina hästar med enbart grovfoder. Många av dem fodrar stora mängder kraftfoder och en del hoppas att det kommer förbättra hästens prestation. Spannmål har ofta ett förhållandevis högt energiinnehåll och lämpar sig därför i foderstater till hästar som har ett högt energibehov. Utfodring av stora mängder energi kan orsaka problem för hästen, bland annat i form av kolik och många stereotypier som vävning, krubbitning och Boxvandring. Eftersom det finns hälsorisker med foderstater med mycket kraftfoder i, är det av intresse att undersöka hur olika kraftfoder påverkar hästens hälsa, ämnesomsättning och prestation men även om det går att ersätta kraftfoder med ett energirikt vallfoder.

Den 1 augusti 2009 trädde 2 kap. 1 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning, saknr. L101, i kraft. Här anges det att hästar ska få sitt behov av social kontakt tillgodosett. Men vad krävs egentligen för att detta behov ska tillgodoses? Innebär det att alla hästar måste hållas i flock? Eller räcker det med en annan häst i hagen bredvid? Går det bra att hålla hästen ihop med andra djurarter? Och i så fall vilka djur? Eller räcker det med mänsklig kontakt? Frågorna blir många, både för hästfolk i allmänhet men också för länsstyrelsens kontrollanter som ska bedöma i frågan.

Hästar är flocklevande djur i det vilda, trots detta hålls de i fångenskap ofta ensamma under stora delar av dygnet. Att hästar hindras från att ha fysisk kontakt med andra individer är inte ovanligt. Många hästägare är rädda för att deras häst ska komma till skada då de går i hage tillsammans med andra hästar. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på hur hästens sociala beteende påverkas av olika inhysningsformer och skötselrutiner. Utöver svaren på detta syftar översikten också till att avgöra om hästägarnas rädsla för skador på sina djur orsakade av andra hästar är befogad. Tama hästar tillbringar färre timmar om dagen med att äta och att förflytta sig jämfört med vilda hästar.