Tämnaren är en slättsjö i östra Svealand där ammunition går att finna i Bottensedimenten. Ammunitionen härstammar från övningar som Flygvapnet hade över sjön under 1950- och 1960-talen. Sjön är mycket grund och näringsrik och befinner sig i ett område som fortfarande påverkas starkt av landhöjningen orsakad av den senaste inlandsisens tillbakadragande. Detta innebär att Tämnaren växer igen i rask takt och beräknas vara i princip borta om ungefär 600 år. Sjön har ett skyddsvärde dels genom sin rikedom på olika fågelarter som håller till i närområdet men också ett rekreationsvärde för människor i området runt sjön.

The aim of this study was to examine the current and historic mercury(Hg) load of the lake Storjuktan due to its recent exposure to a local potential source of Hg in form of the Sulphide mine Blaikengruvan(2006) and an earlier potential sources of Hg-load, the damming of the lake(1960s). Sediments were extracted using a HTH-sampler, freeze-dried, and analyzed for tot-Hg, LOI and activity of 210Pb and compared to samples extracted prior to the opening of the mine(2006). Constant initial concentration (CIC)-dating model was used for dating the samples. Low levels of Hg (100ng/g) were found throughout the lakes sediment. The highest levels of Hg(220ng/g) was detected at a depth of 4-5cm dating back to the mid 1970:s, suggesting that increased levels of atmospheric Hg rather than damming of the lake has caused the increase of Hg.

Hörneborg ligger på en udde i sjön Hörnsjön i Olofströms kommun i Blekinge län. En utgrävning av borgen gjordes 1997 för att fastställa funktion och ålder. 14C dateringar visade att borgen var byggd cirka 1030-1250 e.Kr. och förstördes genom brand någon gång mellan 1290 och 1420 e. Kr.

Enligt en erkänd hypotes, mutant selection window hypothesis, uppstår och upprätthålls antibiotikaresistens hos bakterier endast då antibiotikakoncentrationerna ligger över minimum inhibitory concentration (MIC)-värdet för en känslig, omuterad population. Det här skulle innebära att de låga antibiotikakoncentrationer man finner i miljön inte borde bidra till att upprätthålla resistens. Redan subinhibitoriska antibiotikakoncentrationer har dock visat sig ha effekt på bakterier genom att t.ex. öka mutationsfrekvensen hos bakterier, selektera för resistenta mutanter och ge upphov till nya sådana. Syftet med den här studien var att undersöka om en selektion vid låga antibiotikakoncentrationer sker också in vivo.

Nordre älv är ett av två utflöden från Sveriges största vattendrag Göta älv. Estuariet som består av älvens mynning och en del av skärgården, är speciellt med blandning av sött och salt vatten och är utpekat till bland annat Natura 2000-område. I framtiden är det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag går i Göta älv genom Göteborg, till Nordre älv istället. Förutsättningarna för sjötrafiken genom Göteborg förändras i takt med att staden utvecklas och förväntade havsnivåhöjningar kan fordra större skyddsåtgärder för staden i framtiden. Här spelar både samhälls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvägning av konsekvenser behöver göras.

Ekolod är en teknik som används inom hydrografin för att kartlägga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina områden. Tekniken bygger på att det finns skillnader i olika materials förmåga att fortplanta tryckvågor, vilket innebär att reflektioner uppstår i övergången mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvåg breder ut sig i vattnet till dess att vågfronten träffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig från den för vatten. Vid gränsytan kommer en del av vågen att reflekteras åter mot vattenytan, en del att fortsätta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat på grund av ojämnheter längs botten. Mängden energi som reflekteras åter mot vattenytan är beroende på skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytråhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie är dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen uppträder i gränsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.

Då naturlig mark görs om till hårdgjord yta i samband med bygge av vägar och bostadsområden ökar flödesbelastningen till närliggande sjöar och vattendrag. Vattenmassorna tar med sig de föroreningar som bland annat finns inbyggda i byggnadsmaterialet, som kommer från trafiken eller från verksamheter som till exempel industrier eller djurhållning. För att förhindra att föroreningarna sprids till de naturliga vattendragen kan åtgärder sättas in för att rena vattnet innan utsläpp till recipienten. Detta kan åstadkommas med hjälp av till exempel så kallade dagvattendammar. Den främsta processen för rening i dagvattendammar är sedimentation. In till dammarna kommer vanligtvis stora mängder partiklar och suspenderat material till vilka föroreningar, som till exempel näringsämnen och metaller, kan fästa.

Stora volymer förorenade sediment kommer att behöva tas om hand under de kommande åren då Bottensediment i svenska farleder, hamn- och kustområden under lång tid har konta?minerats av både tungmetaller och organiska föroreningar. I examensarbetet studeras fyra möjligheter för hantering av förorenade muddermassor. De tre traditionella metoderna är tippning till havs, utfyllnad i vik eller deponering på land. Stabilisering/solidifiering (s/s) är ytterligare ett alternativ som innebär att muddermassorna kan nyttiggöras i geokonstruktioner genom att massornas hållfasthet ökas.

Föroreningar till följd av mänskliga aktiviteter har pågått under åtskilliga år, i vissa fall började det­­ för flera hundra år sedan. Till en början var det synliga föroreningar som uppmärksammades, t.ex. fibrer och färgade avloppsvatten, men på 1960-talet blev man medveten om att även osynliga föroreningar i form av kemikalier kunde orsaka omfattande negativa miljöeffekter. I och med detta ställdes högre krav på att industrierna och kommunerna renade sina utsläpp, vilket medförde en betydande förbättring av den yttre miljön. Men än idag kvarstår stora problem med förorenade Bottensediment.