Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.

Åtta semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes i syfte att kartlägga svenska formgivares och förlagsanställdas strategiska och kreativa arbetsprocess samt olika attityder vid arbetet med praktverk och coffee table-böcker. Dessa böckers termer och definitioner diskuterades även, samt boktypens förut-sättningar och utmaningar på marknaden. I denna rapport presenteras funna teman rörande dessa tankemönster och attity-der, samt en generell beskrivning av arbetsprocessen. Produktionen av coffee table-böcker och praktverk fanns vara komplex på grund av att den involverade många personer, tog lång tid i anspråk, var kost-sam och hade relativt små vinstmarginaler vilket därmed kunde förenas med vissa risker. Respondenterna upplevde generellt arbetet som spännande, roligt och givande.Studien belyser även förekomsten av en viss diskrepans vad gäller associationerna till termerna ?coffee table-bok? och ?praktverk?.