Syftet med denna uppsats är att ge en bild av den livsstil som boende i en ekoby har. Detta har gjorts genom en analys med en teoretisk modell innehållande värden, attityder och handlingar. Två informanter har intervjuats för att ge förståelse för hur värden och handlingar stämmer överens och om det finns genomförda handlingar som inte bottnar i grundläggande värden. Resultatet visar att beslutet att bo i en ekoby är väl genomtänkt och grundas på viktiga värden. Strävan efter att leva ett enkelt liv är det centrala, vilket kopplas ihop med global rättvisa.

Syftet med uppsatsen är att undersöka diskurserna kring ett antal bostadskvarter isödra Gårda i Göteborg. Utsagorna som utgör diskurserna är hämtade frånkommunala politiker, boende, media samt Göteborg stads stadsarkitekt.Genom en kvalitativ metod intervjuar uppsatsförfattarna åtta politiker från Göteborgsbyggnadsnämnd och fastighetsnämnd, en boende i södra Gårda samt Göteborgs stadsstadsarkitekt. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av teori och tidigareforskning. De teoretiska referensramar som används är identitet, makt, psykoanalys,gentrifiering och diskursanalys. Den tidigare forskningen behandlar bostadspolitik,Boendestandard, gentrifiering och social polarisering.I analysen redogörs för de fyra diskurser som urskiljs: Bevarandediskursen,rivningsdiskursen, den sociala diskursen om bostadens värde och den materielladiskursen om bostadens värde.

Sverige hade under 1800-talet mycket låg standard på bostäder, det var trångbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstäder var oduglig.År 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostäder skulle byggas under en tioårsperiod. Målet med programmet var att trångboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har återigen uppstått och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större städer, särskilt i Storstockholm.Det är framförallt tre faktorer som påverkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. Utifrån dessa faktorer presenteras förslag på fyra typer av flexibla framtida.

En 200 år gammal skånelänga uppnår 2000-talets energikravDetta arbete redovisar hur konstruktionsförbättringar på en gammalskånelänga kan förbättra husets Boendestandard samt att huset tack vareförbättringarna uppfyller dagens krav ur energisynpunkt. Detta utförs utan attinskränka på dess arkitektoniska ursprung. Vi har tagit fram lösningar förhuset som förbättrar grunden väggarna och vinden, kortfattat tilläggsisolerasdessa och förbättras. För att få svar på hur våra förändringar har påverkathuset så har vi gjort beräkningar i ett energiprogram som bevisar att huset harförbättrats energimässigt och uppfyller dagens krav enligt BBR. Beräkningarhar även utförts i ett program som behandlar köldbryggor, detta för att visavad man kan tjäna på om man utför en åtgärd för at förhindra en köldbrygga..

Under år 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger på Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan då i ett dåligt skick. Tanken är nu att olika åtgärder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhålla en god Boendestandard.Syftet med denna uppsats är att ta fram underlag som skall hjälpa fastighetsägaren att besluta om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas och vilka åtgärder som är nödvändiga och om lägenheterna skall kvarstå som hyresrätter eller om de ska omvandlas till bostadsrätter. Med hjälp av en teknisk beskrivning på huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jämföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hänsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna.Arbetet har bestått i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden där allt från grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en åtgärdsplan tas fram. Därefter har uppvärmningsbehovet grundligt redovisats för att på så sätt kunna uppskatta både vad det gäller drift- och energikostnader och även för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

Under år 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger på Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan då i ett dåligt skick. Tanken är nu att olika åtgärder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhålla en god Boendestandard.Syftet med denna uppsats är att ta fram underlag som skall hjälpa fastighetsägaren att besluta om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas och vilka åtgärder som är nödvändiga och om lägenheterna skall kvarstå som hyresrätter eller om de ska omvandlas till bostadsrätter. Med hjälp av en teknisk beskrivning på huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jämföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hänsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna.Arbetet har bestått i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden där allt från grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en åtgärdsplan tas fram. Därefter har uppvärmningsbehovet grundligt redovisats för att på så sätt kunna uppskatta både vad det gäller drift- och energikostnader och även för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

Under år 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger på Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan då i ett dåligt skick. Tanken är nu att olika åtgärder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhålla en god Boendestandard.Syftet med denna uppsats är att ta fram underlag som skall hjälpa fastighetsägaren att besluta om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas och vilka åtgärder som är nödvändiga och om lägenheterna skall kvarstå som hyresrätter eller om de ska omvandlas till bostadsrätter. Med hjälp av en teknisk beskrivning på huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jämföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hänsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna.Arbetet har bestått i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden där allt från grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en åtgärdsplan tas fram. Därefter har uppvärmningsbehovet grundligt redovisats för att på så sätt kunna uppskatta både vad det gäller drift- och energikostnader och även för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

Stockholms stad förväntas fram till 2030 öka sin befolkningsmängd med 150 000 nya invånare. Därmed uppkommer behov av att också grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system där människans behov av vila skulle tillgodoses.

Stockholms stad förväntas fram till 2030 öka sin befolkningsmängd med 150 000 nya invånare. Därmed uppkommer behov av att också grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system där människans behov av vila skulle tillgodoses.