Blod är en ständig bristvara och trots forskningsförsök med att framställa det syntetiskt, finns det än idag inget som kan ersätta donerat blod. Sjukvården är således beroende av att vissa personer väljer att ge en del av sig själva genom att lämna blod. Varför väljer somliga att lämna blod medan andra avstår? En mycket relevant fråga då behovet tenderar att öka i takt med att sjukvården ständigt utvecklas och avanceras. För att besvara denna frågeställning genomfördes en litteraturöversikt av aktuell forskning inom området.

För att undvika komplikationer vid blodtransfusioner fenotypas Blodgivarens blod med avseende på kliniskt relevanta blodgruppsantigen. Fenotypning innebär att erytrocytantigen påvisas, vilket kan utföras med bland annat rör- eller gelkortsteknik. Dessa tekniker bygger på antigen-antikroppsreaktioner, agglutination. Agglutinat kan uppstå direkt när antikroppar binder samman erytrocyter eller uppstå sekundärt när antihumanglobulin reagerar med antikroppar bundna till erytrocyter.Syftet med studien var att jämföra rörteknik och gelkortsteknik för fenotypning avantigenerna RhC, -c, -E, -e inom Rh-systemet samt antigenerna inom Kell- (K), Duffy-(Fya)och Kidd-systemen (Jka). Detta med avseende på säkerhet, tid, ekonomi samt att utföra en validering av fenotypning med gelkortsteknik.Blod från 80 Blodgivare fenotypades manuellt (direkt agglutination och indirekt antihumanglobulinteknik) med rör- och gelkortsteknik.Resultaten visade ingen skillnad mellan rör- och gelkortsteknik avseende de i studien fenotypade erytrocytantigen.Resultaten visade att rörtekniken är ett kostnadseffektivt verktyg för fenotypning.

Inledning: Sjukvården är beroende av frivilliga bloddonatorer. Det behövs alltid fler bloddonatorer då vi med dagens sjukvård kan utföra alltmer avancerad kirurgi samt rädda och hjälpa allt fler sjuka samt skadade, med hjälp av blod från frivilliga donatorer.Syfte: Syftet var att undersöka vilka skäl som anges till att inte donera blod, samt undersöka om viljan att ge blod skiljer sig beroende på kön, ålder och om man har yrkes- eller studieanknytning till sjukvård. Syftet var också att undersöka vilka faktorer potentiella Blodgivare anger som motiverande till att donera blod.Metod: Denna uppsats baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie, bestående av en webbenkät som delats av författarnas på det sociala mediet Facebook. Enkäten vände sig till personer som enligt blodcentralens kriterier får donera blod, totalt inkom 90 svar, med ett bortfall på totalt 11 personer. Enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat: Studien visar att den vanligaste orsaken till att respondenten inte gått och donerat blod är att de tillfrågade har tänkt på det men att det inte blivit av.

Aim: To examine director?s experiences of the process to implement smoke-free working hours and also their need of support to make it feasible in the municipality of Östhammar. Method: A qualitative interview study with a descriptive design was used. Semi-structured interviews were made with six directors who were selected from different levels, localities and administrations in the municipality of Östhammar. A qualitative content analysis was used to analyze the data.Results: Many positive aspects were pointed out regarding the implementation of smoke-free working hours.

SAMMANFATTNINGCrohns sjukdom/CD och ulcerös kolit/UC är de två mest kända sjukdomarna som lyder under samlingsnamnet inflammatoriska tarmsjukdomar/IBD. Sjukdomarna karaktäriseras av kroniska diarréer där blodiga diarréer är ett kardinal symtom vid UC. Uppkomstmekanismen för IBD är okänd men immunologiska processer spelar en betydande roll för patogenesen av sjukdomarna. Sjukdomarna kan uppstå på grund av en obalans mellan pro-inflammatoriska och anti-inflammatoriska cytokiner. Dessutom förekommer autoimmun reaktivitet riktade mot olika antigen t.ex.

Bakgrund: Sjukvården är i ständigt behov av blod och bloddonation har under senaste åren minskat. En viktig uppgift för blodcentraler är att rekrytera nya Blodgivare. Forskning på gymnasieelevers inställning till blodgivning saknas. Syfte: Att undersöka gymnasieelevers inställning till blodgivning och deras anledningar till att donera och att inte donera. Könsskillnader ska också utredas.

Erytrocyten, den röda blodkroppen, innehåller proteinet hemoglobin (Hb) vars främsta uppgift är att transportera syre till kroppens alla vävnader. Tillgången till tappat blod från Blodgivare är mycket viktig inom sjukvården. Det är viktigt att blodpåsen tappas, hanteras och lagras på rätt sätt för att undvika onödig hemolys av erytrocyter. För att se till att hemolysgraden håller sig under det rekommenderade gränsvärdet på <0,8 % utförs regelbundna kvalitetskontroller på erytrocytkoncentrat (e-konc) vid förvaringstidens utgång som är 42 dagar. Syftet med studien var att undersöka hur hemolysgraden (%) i erytrocytkoncentrat stiger under förvaringstiden, samt att se om upprepad mekanisk hantering vid tillverkning av dessa påverkar hemolysgraden.

Biologiska läkemedel är stora molekyler som har renats eller producerats från ett biologiskt ursprung. De används idag i stor utsträckning runt om i världen på grund av deras effektivitet att minska symtomen som kan uppstå vid olika mycket svåra sjukdomar. Detta arbete fokuserar på biologiska läkemedel som hämmar cytokinet tumörnekrotisk faktor (TNF). Läkemedlen används bland annat vid svåra autoimmuna sjukdomar. Vid autoimmuna sjukdomar aktiveras cellerna i immunsystemet vilket leder till utsöndring av olika cytokiner till exempel interleukin 1 och TNF.

Biologiska läkemedel är stora molekyler som har renats eller producerats från ett biologiskt ursprung. De används idag i stor utsträckning runt om i världen på grund av deras effektivitet att minska symtomen som kan uppstå vid olika mycket svåra sjukdomar. Detta arbete fokuserar på biologiska läkemedel som hämmar cytokinet tumörnekrotisk faktor (TNF). Läkemedlen används bland annat vid svåra autoimmuna sjukdomar. Vid autoimmuna sjukdomar aktiveras cellerna i immunsystemet vilket leder till utsöndring av olika cytokiner till exempel interleukin 1 och TNF.

Katternas AB-blodgruppssystem består av blodgrupperna A, B och AB. Blodgrupperna nedärvs dominant och A-allelen är helt dominant över B-allelen. AB är troligen en tredje allel som är dominant över B och recessiv till A. Blodgrupp A definieras av att N-glykolylneuraminsyra uttrycks på erytrocyterna och blodgrupp B av att N-acetylneuraminsyra uttrycks. Blodgrupp AB definieras av att båda neuraminsyrorna uttrycks tillsammans på erytrocyterna.