Sök:

Sökresultat:

172 Uppsatser om Blod-gasbarriären - Sida 1 av 12

Tredje Ärets gymnasieelevers instÀllning till och Äsikter om blodgivning

Bakgrund: SjukvÄrden Àr i stÀndigt behov av blod och bloddonation har under senaste Ären minskat. En viktig uppgift för blodcentraler Àr att rekrytera nya blodgivare. Forskning pÄ gymnasieelevers instÀllning till blodgivning saknas. Syfte: Att undersöka gymnasieelevers instÀllning till blodgivning och deras anledningar till att donera och att inte donera. Könsskillnader ska ocksÄ utredas.

Bloddonation : Icke bloddonatorers skÀl till att inte donera blod

Inledning: SjukvÄrden Àr beroende av frivilliga bloddonatorer. Det behövs alltid fler bloddonatorer dÄ vi med dagens sjukvÄrd kan utföra alltmer avancerad kirurgi samt rÀdda och hjÀlpa allt fler sjuka samt skadade, med hjÀlp av blod frÄn frivilliga donatorer.Syfte: Syftet var att undersöka vilka skÀl som anges till att inte donera blod, samt undersöka om viljan att ge blod skiljer sig beroende pÄ kön, Älder och om man har yrkes- eller studieanknytning till sjukvÄrd. Syftet var ocksÄ att undersöka vilka faktorer potentiella blodgivare anger som motiverande till att donera blod.Metod: Denna uppsats baseras pÄ en kvantitativ tvÀrsnittsstudie, bestÄende av en webbenkÀt som delats av författarnas pÄ det sociala mediet Facebook. EnkÀten vÀnde sig till personer som enligt blodcentralens kriterier fÄr donera blod, totalt inkom 90 svar, med ett bortfall pÄ totalt 11 personer. EnkÀter analyserades sedan kvantitativt med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS.Resultat: Studien visar att den vanligaste orsaken till att respondenten inte gÄtt och donerat blod Àr att de tillfrÄgade har tÀnkt pÄ det men att det inte blivit av.

Att lita pĂ„ andras blodgĂ„va : Åsikter om att homosexuella mĂ€n i praktiken nekas donera blod

Denna kandidatuppsats undersöker vilka upp­fattningar sjuksköterskor och homo­sexuella mÀn har kring reglerna för blodgivning, med inriktning pÄ att homosexuella mÀn i praktiken inte fÄr donera blod. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod.Resultatet framhÀver att mina informanter klassificerat blod och mÀnniskor olika, dÀr bÄde utlÀndskt blod och svenskt blod rangordnas efter potentiell risk för smitta. Sjuksköterskorna och de homosexuella mÀnnen hanterar Àven reglerna olika, dÀr sjuksköterskorna lÀgger ett större fokus pÄ att skydda de som ska fÄ blodet. Samtidigt anser de i likhet med de homosexuella mÀnnen att reglerna Àr diskriminerande och bygger pÄ fördomar om att homosexuella mÀn skulle bete sig mer riskfyllt Àn andra i samband med smitta. Egentligen gÄr det inte med sÀkerhet att veta om nÄgon Àr Àrlig nÀr de besvarar hÀlsodeklarationen som ska hjÀlpa blodcentralen att sÄlla bort olÀmpliga donatorer.Bloddonation frÄn homosexuella mÀn gÄr att se frÄn olika hÄll och Àr dÀrför ett komplext Àmne utan ett lÀtt svar, dÄ tekniken inte kan upptÀcka smitta omedelbart frÄn smittillfÀllet.

"Geometri utomhus Àr underbart" : LÀrares uppfattningar om utomhusmatematik inom omrÄdet geometri

Denna kandidatuppsats undersöker vilka upp­fattningar sjuksköterskor och homo­sexuella mÀn har kring reglerna för blodgivning, med inriktning pÄ att homosexuella mÀn i praktiken inte fÄr donera blod. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod.Resultatet framhÀver att mina informanter klassificerat blod och mÀnniskor olika, dÀr bÄde utlÀndskt blod och svenskt blod rangordnas efter potentiell risk för smitta. Sjuksköterskorna och de homosexuella mÀnnen hanterar Àven reglerna olika, dÀr sjuksköterskorna lÀgger ett större fokus pÄ att skydda de som ska fÄ blodet. Samtidigt anser de i likhet med de homosexuella mÀnnen att reglerna Àr diskriminerande och bygger pÄ fördomar om att homosexuella mÀn skulle bete sig mer riskfyllt Àn andra i samband med smitta. Egentligen gÄr det inte med sÀkerhet att veta om nÄgon Àr Àrlig nÀr de besvarar hÀlsodeklarationen som ska hjÀlpa blodcentralen att sÄlla bort olÀmpliga donatorer.Bloddonation frÄn homosexuella mÀn gÄr att se frÄn olika hÄll och Àr dÀrför ett komplext Àmne utan ett lÀtt svar, dÄ tekniken inte kan upptÀcka smitta omedelbart frÄn smittillfÀllet.

Bois Durci : Ett designprojekt inom 5 mil

MÀnniskor förbrukar sÄ mycket resurser att natureninte hinner med att ÄterstÀlla sig och dÀr medförsvinner material allt mera. Det bÀsta vore om vimÀnniskor enbart anvÀnde oss av material som förbrukadesi samma takt som naturen kan ÄterstÀlla dei.Detta designprojekt fokuserar pÄ Bois Durci, pÄdess tillverkning och anvÀndning. Materialet Àrgjort av blod och sÄgspÄn och var tillgÀngligt pÄ1800-1900-talet och försvann nÀr bakeliten kom. DetsÀgs att materialet Àr bakelitens fader. I arbetet harjag samarbetat med ett företag frÄn TorsÄker i centralaSverige och arbetet utefter deras koncept somgrundar sig i att enbart anvÀnda sig av rÄvaror inomen femmilsradie.Arbetet har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen ?Kan BoisDurci tillverkas inom en femmilsradie och hur kanjag som designer ta mig an materialet?? Att anvÀndasig av en femmilsradie med utgÄngspunkten frÄnTorsÄker var inte ett problem, det var enkelt att fÄ tagi bÄde blod och sÄgspÄn.

Upplevelsen av att ta emot blodtransfusion och upplevelsen av att donera blod

Bakgrund: Blodtransfusion behövs inom vÄrden och har en livsförbÀttrande effekt. Det krÀvs att personalen har ett korrekt handhavande om symtom pÄ komplikationer vid transfusion uppkommer. Sjuksköterskor behöver hÄlla sig uppdaterade pÄ ny forskning för att kvalitetsÀkra vÄrden. Personen som ska donera blod mÄste vara frisk och ha en livsföring som minimerar risken för blodsmitta. Donationen ska ske frivilligt.

Blodgivning - en altruistisk handling?

Blod Àr en stÀndig bristvara och trots forskningsförsök med att framstÀlla det syntetiskt, finns det Àn idag inget som kan ersÀtta donerat blod. SjukvÄrden Àr sÄledes beroende av att vissa personer vÀljer att ge en del av sig sjÀlva genom att lÀmna blod. Varför vÀljer somliga att lÀmna blod medan andra avstÄr? En mycket relevant frÄga dÄ behovet tenderar att öka i takt med att sjukvÄrden stÀndigt utvecklas och avanceras. För att besvara denna frÄgestÀllning genomfördes en litteraturöversikt av aktuell forskning inom omrÄdet.

UtvÀrdering av kapillÀrt protrombinkomplex i EDTA-microtainerrör

Blodcirkulationen Ă€r essentiell för mĂ€nniskans överlevnad. NĂ€r blodets koagulation- och antikoagulationssystem kommer i obalans kan koagelbildning orsaka venös tromboembolism, blodpropp. Patienter som har haft en blodpropp behandlas med antivitamin K-lĂ€kemedel (WaranÂź) för att förebygga recidiv. Dosen Ă€r individanpassad och för att erhĂ„lla rĂ€tt terapeutisk verkan krĂ€vs övervakning genom mĂ€tning av protrombinkomplex i plasma.Syftet med studien var att utföra en utvĂ€rdering samt göra en hĂ„llbarhetsstudie pĂ„ en ny provtagningsrutin för kapillĂ€ra protrombinkomplex.I studien ingick 48 personer varav 33 mĂ€n och 15 kvinnor. Åldersfördelning var 22-88 Ă„r och medianĂ„lder var 62 Ă„r.


Sangvinolent berÀttande : En studie av Yu Huas roman En handelsman i blod

The present MA thesis analyzes how body and blood functions as historical and narrative elements in Yu Hua's novel Chronicle of a Blood Merchant (1995). In the novel, the story and the plot can not be regarded as disparate items; the two levels of the text are tightly interwoven by what the thesis introduces as a sangvinolent narration. The term conceptualizes the use of blood as a structural element and the thrust of the text, in this case how the ability to sell blood is a prerequisite for the story and the plot.Close readings reveal the structural correlations between the blood-selling main-character Xu Sanguan in the plot on the one hand, and in the story on the other, which can be detected to have, inter alia, an effect on the temporality of the narrative. Themes linked to identity, belonging and survival (performativity, mimicry, reification and alienation) permeate the text. In the novel the body and bodily fluids are sacrificed in order to form and enforce perceptions of identity and societal roles.The rhetorical use of ?blood and tears? (Ch.

Art- och genusbestÀmning av bakterier direkt frÄn blododlingar med MALDI-TOF MS

Sepsis Àr ett allvarligt tillstÄnd som uppstÄr nÀr bakterier gÄr frÄn vÀvnad till blodbanan. Positiva blododlingar odlas pÄ agarplattor och bakterier analyseras med Matrix Assisted Laser Desorption Ionisation Time-of-flight Mass spectrometry (MALDI-TOF MS) dÀr prov blandas med en matrix och sedan bestrÄlas med laser. Proteinerna i provet joniseras och rör sig mot en detektor, vilket ger ett m/z-spektrum som jÀmförs med referensspektrum i en databas och ett score-vÀrde erhÄlls över hur vÀl analyten liknar referensen. Arbetets syfte var att undersöka möjligheten att direktidentifiera bakterier frÄn blod med en viss preparation innan analys med MALDI-TOF MS och pÄ sÄ vis möjliggöra snabbare preliminÀra svar samt undersöka möjligheten att sÀrskilja Staphylocoocus aureus och koagulasnegativa stafylokocker. Innan analys med MALDI-TOF MS centrifugerades blod frÄn positiva blododlingar blod i flera steg med 5 % natriumkloridlösning (NaCl-metoden).

Det sociala stödets betydelse i skaderehabilitering : En kvalitativ studie av vad elitidrottare upplever och hur de pÄverkas av en svÄr idrottsskada.

Sepsis Àr ett allvarligt tillstÄnd som uppstÄr nÀr bakterier gÄr frÄn vÀvnad till blodbanan. Positiva blododlingar odlas pÄ agarplattor och bakterier analyseras med Matrix Assisted Laser Desorption Ionisation Time-of-flight Mass spectrometry (MALDI-TOF MS) dÀr prov blandas med en matrix och sedan bestrÄlas med laser. Proteinerna i provet joniseras och rör sig mot en detektor, vilket ger ett m/z-spektrum som jÀmförs med referensspektrum i en databas och ett score-vÀrde erhÄlls över hur vÀl analyten liknar referensen. Arbetets syfte var att undersöka möjligheten att direktidentifiera bakterier frÄn blod med en viss preparation innan analys med MALDI-TOF MS och pÄ sÄ vis möjliggöra snabbare preliminÀra svar samt undersöka möjligheten att sÀrskilja Staphylocoocus aureus och koagulasnegativa stafylokocker. Innan analys med MALDI-TOF MS centrifugerades blod frÄn positiva blododlingar blod i flera steg med 5 % natriumkloridlösning (NaCl-metoden).

Chromogranin A i blod och i saliv hos hundar

Chromogranin A (CgA) Àr ett protein som finns i chromaffinceller i binjuremÀrgen och sympatiska nervÀndar. CgA frisÀtts tillsammans med adrenalin och noradrenalin, transmittorsubstans i sympatiska nervsystemet, genom exocytos, vid ökad sympatikusaktivitet. Det finns studier som tyder pÄ att en produktion av CgA kan ske Àven i spottkörtlarna. CgA koncentrationen i blodet har hos mÀnniska visat sig vara en kÀnslig biomarkör för att förutsÀga mortaliteten hos patienter med olika livshotande tillstÄnd. CgA-nivÄer i saliv har ocksÄ visat sig vara en möjlig markör för psykologisk stress. CgA har Àven hos hundar pÄvisats i flera olika neuroendokrina vÀvnader och neuroendokrina tumörer.

Soundtrack till Ont blod

Denna slutreflektion beskriver arbetet med att designa soundtracket till filmen Ont blod, en novellfilm som spelades in pÄ Gotland hösten 2010 av Andersson/Wilén produktion. VÄrt arbete har varit postproduktionen av allt ljud, inklusive musikkomponering. Syftet med arbetet var att testa och jÀmföra de tvÄ metoder av surroundmixning (direct/ambient och direct-sound all round) för film som Holman (2008) beskriver, för att sedan vÀlja den som passar vÄr produktion bÀst. Reflektionen Àr skriven i tvÄ delar. Den första delen handlar om produktionen i sin helhet och om projektplanen.

JÀmförelse mellan rör- och gelkortsteknik för fenotypning av blodgivare

För att undvika komplikationer vid blodtransfusioner fenotypas blodgivarens blod med avseende pÄ kliniskt relevanta blodgruppsantigen. Fenotypning innebÀr att erytrocytantigen pÄvisas, vilket kan utföras med bland annat rör- eller gelkortsteknik. Dessa tekniker bygger pÄ antigen-antikroppsreaktioner, agglutination. Agglutinat kan uppstÄ direkt nÀr antikroppar binder samman erytrocyter eller uppstÄ sekundÀrt nÀr antihumanglobulin reagerar med antikroppar bundna till erytrocyter.Syftet med studien var att jÀmföra rörteknik och gelkortsteknik för fenotypning avantigenerna RhC, -c, -E, -e inom Rh-systemet samt antigenerna inom Kell- (K), Duffy-(Fya)och Kidd-systemen (Jka). Detta med avseende pÄ sÀkerhet, tid, ekonomi samt att utföra en validering av fenotypning med gelkortsteknik.Blod frÄn 80 blodgivare fenotypades manuellt (direkt agglutination och indirekt antihumanglobulinteknik) med rör- och gelkortsteknik.Resultaten visade ingen skillnad mellan rör- och gelkortsteknik avseende de i studien fenotypade erytrocytantigen.Resultaten visade att rörtekniken Àr ett kostnadseffektivt verktyg för fenotypning.

1 NĂ€sta sida ->