Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i gymnasieåldern uppfattar begreppet ?Blatte?, vad det har för värderingar och huruvida det används som en social kategorisering. Vi har, utifrån en kvalitativ ansats, valt att genomföra två fokusgruppintervjuer på två olika gymnasieskolor i Göteborgsområdet. Med hjälp av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi belyst begreppet Blatte som en social konstruktion, utifrån Goffmans stigmabegrepp (1972) samt Goffmans (2007) begrepp tron på rollen respektive fasad. Det huvudsakliga resonemang som fokusgrupperna förde byggde på att Blatte är ett sätt att vara men även att det uppfattas som något negativt och stigmatiserande.

Immigrants and children of immigrants are statistically lumped together into a category of "person with foreign background". Blatte is a degrading and violating word when directed at immigrants by Swedes. The aim of my essay was to test to what extent the Swedish term "Blatte" could be qualified as an ethnicity in the sense that young people with foreign background born between 1981 and 1984 living in a neighborhood with a high population of people with foreign backgrounds have another ethnicity, besides the Swedish and the "home country ethnicity" to find themselves and their identity in.My method consisted of interviewing six people between the ages of 21 and 24 with different ethnic backgrounds living in a limited area of Malmö, Sweden´s third biggest city. I tested my hypothesis of these people having a third ethnicity to relate to against three schools and from two out of three schools defending my hypothesis, my result is that Blatte can not fully be seen as an ethnicity but definitely shows tendencies of becoming one in the future..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur språk används på ett etniskt diskriminerande sätt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar även vilka ord som används i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det är som diskriminerar samt om det går att urskilja ett maktförhållande. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever på fem gymnasieskolor. Enkäten bestod av tolv frågor som handlade om skällsord och verbala kränkningar. En del frågor var helt slutna medan andra öppna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur språk används på ett etniskt diskriminerande sätt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar även vilka ord som används i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det är som diskriminerar samt om det går att urskilja ett maktförhållande. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever på fem gymnasieskolor. Enkäten bestod av tolv frågor som handlade om skällsord och verbala kränkningar. En del frågor var helt slutna medan andra öppna.

Utifrån kategorierna etnicitet, genus, skola och språk undersöks, genom kvalitativa gruppintervjuer, åtta gymnasieelevers identitetsskapande som tjejer som följer kursplanen i svenska som andraspråk (SVA). I studien belyses vad ?invandrar-identiteten? betyder för tjejerna, hur de ser på sin flerspråkighet, vilken inställning och vilka attityder de har till skola och studier samt slutligen hur de positionerar sig i förhållande till killar. Informanterna tillhör samma SVA-grupp i årskurs ett, men är uppdelade i två grupper vilka skiljer sig åt vad gäller inställning till skolarbete och grad av studiemotivation.Studiens resultat är inte generaliserbart till en större population, men belyser och bekräftar i stort vad som framkommit hos bland andra Otterup (2005), Holm (2008) och Ambjörnsson (2003). Det fram-kommer i studien att framför allt identiteten som "invandrare" (eller "Blatte") är viktig för tjejerna, och att den blir möjlig främst genom att de har vuxit upp i Bergsjön och Biskopsgården, vilka är så kallade ?multietniska? förortsområden i Göteborg.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa om, och i så fall hur, invandrarbarn uppväxta i Sverige med rötter i muslimska länder, påverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrån detta. Frågorna jag valt för att uppnå syftet är: Vad innebär det för invandrarbarn med rötter i muslimska länder att växa upp i det svenska samhället? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med mus¬limsk tradition i förhållande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan på bästa sätt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultat¬analysen diskutera de olika faktorer som belyser problemställningen. Resultatet i denna studie påvisar att det förkommer speciella problem baserade på den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet påverkas av detta.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers syn på kränkande behandling och trakasserier på två skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta.FrågeställningarHur och var sker kränkande behandling och trakasserier?När sker kränkande behandling och trakasserier?Vad anser elever kännetecknar en mobbare?Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och kränkande behandling?MetodArbetet har en kvalitativ ansats då undersökningarna har utgått ifrån gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i ämnet idrott och hälsa.ResultatEleverna uppfattar att kränkande behandling och trakasserier förekommer på raster och på sociala medier, men även på lektioner, till och från skolan samt i omklädningsrum. Orsaken till varför det förekommer just här beror på för låg vuxennärvaro. När det gäller kränkande behandling och trakasserier på sociala medier, sker det tillexempel genom att någon eller några lägger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers syn på kränkande behandling och trakasserier på två skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta.FrågeställningarHur och var sker kränkande behandling och trakasserier?När sker kränkande behandling och trakasserier?Vad anser elever kännetecknar en mobbare?Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och kränkande behandling?MetodArbetet har en kvalitativ ansats då undersökningarna har utgått ifrån gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i ämnet idrott och hälsa.ResultatEleverna uppfattar att kränkande behandling och trakasserier förekommer på raster och på sociala medier, men även på lektioner, till och från skolan samt i omklädningsrum. Orsaken till varför det förekommer just här beror på för låg vuxennärvaro. När det gäller kränkande behandling och trakasserier på sociala medier, sker det tillexempel genom att någon eller några lägger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer.

I samhället har Sverigedemokraterna (SD) växt starkare de senaste åren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis på vilka attityder som är på frammarsch i Sverige? Vår studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlängningen mot andra kulturer, några högstadieelever har på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär.

I denna uppsats undersöks den svenska översättningen av slanginslagen i The BriefWondrous Life of Oscar Wao (2007), en roman av Junot Díaz. Att översätta slang kräver djupgående kunskap om såväl vokabulär som käll- och målspråkets respektive kulturer. Översättaren måste reflektera över huruvida slangen pekar på viss grupptillhörighet, om den hör hemma på en särskild geografisk plats, vilkaassociationer den väcker, om den har kategoriserande funktioner, om den ska fungera komiskt eller informativt, etc. När dessa funktioner väl har etablerats, ska översättaren sedan överföra dem till målspråket, något som ställer avsevärda krav på översättaren.Uppsatsen utgår från översättningsstrategier uppställda av Dorothea Hygrell i doktorsavhandlingen Att översätta komik (1997). Hygrells strategier tillämpas på valda slangexempel i Junot Díaz roman med fokus på både problematiska och lyckade aspekter i syfte att problematisera översättningen av slang.

Att läsa svenska som andraspråk på gymnasiet är idag likställt med attläsa modersmålsvenska. Dock är det många andraspråkselever som intedeltar i svenska som andraspråksundervisningen på grund av att de haren negativ attityd till ämnet. Tidigare forskning på området visar attmodersmålssvenska har högre status och att föräldrar, kamrater ochlärares syn på vilket språk som är viktigast påverkar flerspråkiga elever.Att inte tillhöra skolans monokulturella norm anses som avvikande ochkan bidra till flerspråkiga elevers negativa inställning till svenska somandraspråk. I denna studie undersöks hur utländska elever födda iSveriges attityder till ämnet svenska som andraspråk påverkar derasämnesval på gymnasiet. Ett övergripande syfte är att nå en ökadförståelse för de processer som påverkar individen i hennes strävan attfölja sina attityder och vad som inträffar när hennes förväntningar intestämmer överens med hennes sociala verklighet.