Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost.Syfte Att undersöka hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter Blandkost.Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval.Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt Blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt Blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167).Slutsats De gravida som åt vegankost och de gravida som åt Blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre..

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade Blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter Blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen.Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften Blandkost.Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag.

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade Blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter Blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen.Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften Blandkost.Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag.

Bakgrund: Livsmedelsverket har tidigare inte rekommenderat vegankost till barn trots undersökningar som visar att en kost innehållande mycket vegetabilier minskar risken för flera välfärdssjukdomar, och att animaliskt fett ofta är en bidragande orsak till dessa sjukdomar. Med en vegansk kost finns risker för bristfälliga intag av fullvärdigt protein, Vitamin B12, D, kalcium, järn och alfa- linolensyra, men det finns också studier som visar att veganbarn får i sig tillräckligt av alla näringsämnen, samt att de flesta föräldrar är medvetna om att maten bör berikas med speciellt vitamin B12. Syfte: Studiens syfte var att jämföra två veckomatsedlar, en vegansk och en Blandkost med avseende på näringsinnehåll, kostnad samt innehåll av frukt och grönsaker. Ett annat syfte var att låta förskolebarn provsmaka veganska mellanmål. Metod: En veckas Blandkostmatsedel från en förskola i Umeå närings- och kostnadsberäknades och jämfördes med en komponerad vegansk matsedel och med Nordiska näringsrekommendationer, NNR.

Bakgrund Idag är LCHF (Low-carbohydrate High-fat) en populär diet. Forskningen som finns inom området fokuserar mycket på viktnedgång. Därför är det intressant att undersöka kosten genom att analysera dess sammansättning och jämföra med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer (NNR).Syfte Utveckla fyra-veckors menyer för LCHF-kost samt en Blandkost enligt NNR inför en RCT-studie. Undersöka om det finns risk för lågt intag av vitaminer, mineraler och kostfibrer enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor (18-30 år) vid en LCHF-kost. Undersöka möjligheterna att uppnå rekommenderade nivåer av vitaminer, mineraler och kostfibrer med en Blandkost enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur mycket plats och hur mycket tid som krävs för att en familj på två vuxna och två barn ska kunna leva självförsörjande på grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de håller Blandkost. Arbetet förutsätter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov på annat sätt än genom den odling arbetet behandlar. Med utgångspunkt i tabeller för näringsintag beräknas det ungefärliga årsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj på två vuxna och två barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter väljs ut som exempel för vidare beräkningar.

Huvudsyftet var att utveckla recept och tillaga hållbara och vegetabiliska lunchalternativ till en Blandkostmeny. De nya måltiderna skulle vara välsmakande och näringsriktiga enligt Nordiska näringsrekommendationer (2012). Med hjälp av creative design togs tio vegetabiliska luncher fram och näringsberäknades med hjälp av Dietist Net. Det utfördes ett gillandetest och en gruppdiskussion med 19 gymnasieelever. Erhållen feedback användes i förbättringsarbetet av måltiderna.

Bakgrund Köttkonsumtionen i Sverige är idag rekordhög. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att minska köttkonsumtionen och med fördel äta mer vegetariskt. Detta för att rött kött och särskilt processat rött kött har visats öka risken att drabbas av olika typer av sjukdomar. Syfte Syftet var att undersöka attityder till köttintag och vegetarisk kost hos vuxna konsumenter samt i vilken utsträckning olika faktorer påverkade matvalet. Metod En webbaserad frekvensenkät användes och deltagarna rekryterades via?facebook.com?.