This thesis examines the regional part of the Church of Sweden. Existing as a Lutheran evangelical church since the declaration in Uppsala in 1593, the Church of Sweden became completely separate from the state in the year 2000. Apart from a small piece of legislation by the Swedish parliament, the now former state controlled church were to act on their own. This development can be seen as a result of several decades of discussions. The author is raising the question about the roll and function of bishops and dioceses in the Church of Sweden.

Bishop Alois Hudal is a man who is often mentioned when the relationship between the Vatican and the national socialistic Germany of 1933-1945 is discussed. In these cases he is usually presented as a Nazi and sometimes even called ?the brown Bishop?. One of the contributing factors for this infamous title, perhaps the most contributing, is the Bishops book Die Grundlagen des Nationalsozialismus. National Socialism is a Weltanschauung with a certain set of doctrines that is hard, or rather impossible, to combine with any other Weltanschauung, whether it is a philosophical or a religious one.

Denna rapport handlar om den kristna gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden.Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud.Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med gudsbilden. Dagens gudsbild presenteras utifrån Biskop Lennart Koskinens personliga vinkel.Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat.Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux.

Vid millennieskiftet år 2000 skiljdes kyrkan från staten. Verksamheten förlades i den nyinrättade associationsformen registrerat trossamfund. Rent arbetsrättsligt genomfördes personalövergången genom beaktande av reglerna om verksamhetsövergång i MBL § 6 b. Efter skiljandet kyrka ? stat är Svenska kyrkan enligt lag ett registrerat trossamfund.

Anabaptiströrelsen som etablerades i Europa på 1500-talet var upphovet till många kristna samfund, bland annat mennoniterna. Jakob Amman grundade år 1693 amishrörelsen som är en utbrytargrupp från mennonitkyrkan. Under 1500- och 1600-talen fick amishanhängarna utstå kraftiga förföljelser, på grund av sina åsikter. Det ledde till att en stor emigration till Amerika ägde rum bland rörelsens anhängare. I dag påträffas amish i 22 av USA:s 52 stater.

Huvudsyfte med denna studie är att ur organisatoriskt perspektiv uppmärksamma och problematisera regleringen av gudstjänsten i Svenska kyrkan. Den valda metoden är kvalitativ genom att studien mestadels sker genom textanalys. Angreppssättet är teoretisk triangulering då uppsatsens frågeställningar belyses utifrån flera teoretiska positioner. Uppsatsens genomgång av kyrkoordningen och jämförelsen med tidigare lagstiftning samt utredningar och förarbeten har visat att de förtroendevalda fått en stärkt ställning, bland annat på gudstjänstens område. Detta har skett på flera sätt, som genom att dessa uppdrag getts framhävda teologiska motiveringar och med ordvändningar som liknar vigningsordningarna för Biskop och präst. De vigdas ställning har på motsvarande sätt försvagats.

Denna uppsats behandlar synen på ledarskap på olika nivåer i Svenska kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorådets och stiftets syn på vilka egenskaper och förmågor som krävs för att kyrkoherden ska vara väl rustad för sin tjänst. Stiftet är den regionala nivån, det område som styrs av en Biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller två län. Anställda på stiftsnivån kallas stiftsadjunkter om de är prästvigda. Församlingen är den lokala nivån, Svenska kyrkans primära enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkoråd bestående av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som är församlingens chef, alltid prästvigd.