Användning av etanol som drivmedel och en efterfråga på gröna kemikalier driver utvecklingen av Bioetanol framåt. Etanolpiloten, SEKAB, i Örnsköldsvik är en av få anläggningar i världen med kompetens och kunskap att producera Bioetanol baserat på lignocellulosa. På senare tid har det dock uppstått problem vid etanolframställningen på grund av att en del jästodlingar blivit kontaminerade av bakterier vilket lett till ett sämre utbyte av biomassa och etanol. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete var att ta reda på orsaken till dessa misslyckade jästodlingar. Examensarbetet delades upp i två huvudsakliga problemområden. Förutom orsaken till de kontaminerade odlingarna studerades även funktionen hos en ny jäststam, Saccaromyces cerevisiae torrjäst, i syfte att undersöka om det finns bättre alternativ till den jäststam som används i etanopiloten i nuläget. En specialstudie av rengöringen av odlingstankar och ledningar i etanolpiloten utfördes i syfte att kartlägga var i utrustningen som infektionsrisken är som störst.

AbstractThe purpose of project is to study the possibility for Borås Energy & Environment to build and run a commercial ethanol production facility in Borås. The project also studies the technology for the production of ethanol using renewable energy, e.g. lignocelluloses with focus on two processes, svag-syra hydrolyse and enzymatic hydrolyse. The technology of the process is based of hydrolysation of biomass (hemicelluloses and cellulose) to sugar and extract it to ethanol. These two techniques will compare with each other to determine which of them that it?s more suitable for ethanol production.

Då dagens industrialiserade samhälle är i behov av att minska sitt beroende av fossila bränslen, bedrivs mycket forskning för att utveckla förnybara alternativ till dessa. Ett område där denna typ av forskning har bedrivits länge är transportsektorn, där biodiesel och Bioetanol är exempel på förnybara bränslen utvunna från växter.Alger odlas sedan länge i kommersiellt syfte, i huvudsak som livsmedel eller för utvinning av värdefulla ämnen såsom proteiner och pigment. På senare tid har det dock även bedrivits ett flertal testodlingar för biodrivmedelsframställning. Vissa arter av alger är mycket rika på oljor eller kolhydrater, och genom att utvinna dessa kan drivmedel såsom biodiesel och Bioetanol framställas.Denna rapport beskriver hur en drivmedelsproduktion från alger skulle kunna utformas på en fiktiv ö i Stilla havet, ± 10? om ekvatorn.

Nya produkter måste till om den svenska massa- och pappersindustrin ska behålla konkurrenskraften gentemot utländska producenter. Biokemikalier är en trolig framtida marknad för skogsindustrin, och den här rapporten fokuserar på möjligheten att investera i en mindre, lokal fabrik som producerar etylenoxid genom direkt oxidation av etanol. Målet med studien är att svara på frågeställningarna; Hur hög grundinvestering kan tillåtas vid anläggning av en lokal etylenoxidfabrik? Hur förändras grundinvesteringen när vissa ekonomiska antaganden varieras? Hur mycket etanol kommer den tänkta etylenoxidfabriken att förbruka? Utöver dessa tre mål diskuteras även integration av etylenoxidfabriken med ett vedbaserat Bioetanolraffinaderi. En skattning av den maximala grundinvesteringen har genomförts med nettonuvärdesmetoden. Kalkylränta, driftkostnader och marknadspris har varierats i en känslighetsanalys. Vidare har förbrukningen av etanol beräknats baserat på litteratur.

Denna uppsats undersöker effekterna av första generationens biobränslen, såsom Bioetanol och biodiesel, på jordbruksprodukters prisnivåer både inom länder och internationellt ? samt dessa prisers vidare påverkan på svält i utvecklingsländer. En enkel sektormodell för utbud och efterfrågan, uppdelad i tre delmarknader, utnyttjas först för att illustrera och förklara biobränslens grundläggande kvalitativa priseffekter på jordbruksmarknader. Andra forskningsstudiers och modellers kvantitativa uppskattningar av samma skeenden granskas och vidareutvecklas. Den relativa andel hos senare tids prisstegringar (den så kallade ?matkrisen?), vilken kan tillskrivas biobränslens effekter, skattas med försiktighet: min uppskattning blir att i storleksordningen 10 procent av de samtida prisökningarna beror på biobränslen, med viss variation för enskilda produkter.