Beväxning på fartygsskrov är ett stort problem för sjöfarten. Beväxningen leder till ökad friktion mellan fartyget och vattnet vilket leder till ökad bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp till luften. Med bakgrund av detta har vi genomfört en litteraturstudie där vi har studerat en stor mängd källor varav de flesta varit tillgängliga via Chalmers bibliotek. Syftet med detta har varit att ta fram en övergripande text rörande hur beväxningen går till samt hur bottenfärger fungerar för att motverka beväxningen, framförallt med fokus på miljöpåverkan.Beväxningsprocessen sker i flera steg. I det första steget bildas det en hinna av proteiner och kolhydrater längs skrovet.

Sporttextil som luktar illa är ett utbrett problem och något som de flesta motionärer är bekanta med. En enkätstudie som genomfördes visade att mer än hälften av respondenterna någon gång upplevt att deras träningskläder luktat illa även efter tvätt. Även om lukt i sig inte är något farligt eller skadligt kan det ändå leda till obehagskänslor hos individen och det finns därför ett önskemål om en lösning på problemet. Lukt i sporttextil kan delvis härledas till bakteriers metabolism av utsöndrad svett. Dessa doftämnen tros kunna ackumuleras i textilen vid tvätt och användning.

Under lagring och transport av textila varor från Asien kan risken för mögelangrepp vara stor, något som sedan vid uppackning kan vara skadligt för hälsan. Situationen så som det ser ut idag kan medföra stora problem och kostnader hos textilföretag och att hitta möjliga åtgärder för att förebygga skador är därför av stort intresse. För att kartlägga problemen med mögelangrepp på textila material har både informationssökning och praktiskt arbete genomförts. Mögeltillväxt sker då det är gynnsamma betingelser med hänsyn till klimat, näring och syretillgång. För att mögeltillväxt inte ska angripa textila varor finns en rad förebyggande åtgärder som kan vidtas, åtgärder som alla handlar om att göra förutsättningarna på ett eller annat sätt ogynnsamma.