I Sverige finns idag ungefär 4,1 miljoner bilar. Om den biltätheten skulle gälla alla världens länder behövs otroliga mängder naturresurser. Dessutom släpper bilarna vid användningen ut koldioxid vilket bidrar till den globala uppvärmningen. Trots det är infrastrukturen anpassad för bilar. Många platser i samhället går inte att nå utan bil.

This study focuses on carpooling and how carpools can be better integrated into today's society. The purpose of the study is to investigate what affects the motorist?s decisions to become a member of a carpool. The study will highlight the barriers and drivers of membership in a carpool. It is important for the future to change the attitude of motorists and get more motorists to choose more sustainable modes, as is the concept of carpooling is a good solution.The study is based on a qualitative approach with six respondents from the Eskilstuna municipality.

Hållbar utveckling är ett av de stora målen från EU-kommissionen som styr PBL och präglarde nationella målsättningarna för samhällsutvecklingen i Sverige. Södra Ladugårdsängen ärett idag nästintill obebyggt område tänkt att bli ett pilotprojekt för Örebro, med satsning atttillhöra landets mest miljöanpassade stadsdelar. Arbetets syfte är att på uppdrag av Örebrokommuns stadsbyggnadskontor analysera möjliga parkeringslösningar att tillämpa i områdetmed fokus på att minska biltransporter och lyfta fram naturen.En enkät till potentiella invånare om värderingar om parkering och en enkät till företag omhur de arbetar med parkering skickades ut. Enkätsvar tillsammans med informationssökningoch platsbesök utgjorde största delen av det underlag som använts för analyser. Olikalösningar som tagits upp är parkeringshus, gatuparkering och även mer innovativa lösningarsåsom Bilpool och bilfritt byggande.

Syftet för studien är att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska ämnet populärkultur i förhållande till de resultat som studien gett och från de intervjuer som gjorts. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie där sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fått frågor som berör populärkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populärkulturen kan vara ett svår definierat begrepp. Vid undersökningen visas det även finnas vissa svårigheter kring hur populärkulturen ska användas i lagom mängd för att väcka intresse hos barnen. Detta utan att populärkulturens ekonomiska aspekt ska påverka barnens status och rätt att få en likvärdig vistelse på fritidshemmet.

Denna uppsats, Bilens framtid i Malmö ? elbilar och Bilpooler?, har som mål att utifrån beskrivningar av dagens biltrafiksituation i Malmö samt av de övergripande negativa effekterna den innebär för människor och för miljö, leda fram till en presentation av en eventuell lösning på dessa aspekter. Bakgrunden till vårt ställningstagande att inrikta oss på elbilar och Bilpooler utgörs av biltrafikens miljöpåverkan främst avseende luftföroreningar, buller samt trängsel. Vår process med att bygga upp en teoretisk grund att stå på inför vårt fortsatta arbete har gjort att vi använt oss av en del vedertagna metoder. Litteraturstudierna har haft en mängd olika syften, bland annat har de gett oss insikt i trafikutvecklingen i Malmö de senaste decennierna, förklarat trafikens skadliga effekter på miljön, förklarat fördelarna men även nackdelarna med elbilen samt gett oss exempel på Bilpoolsutvecklingen såväl nationellt som ur ett Europaperspektiv.

The company Pilotfish has developed the system MIVEO which is used by car-sharing to wirelessly monitor, book or otherwise manage a fleet of cars. In a car pool the system has three different types of users with varying degrees of eligibility. These are end users, administrative and service personnel. We have chosen to focus on opportunities to streamline the administrator and service personnel work with a mobile service, as these users of MIVEO often are movable and mobile. From this position we have in the study attempted to answer the following question: How can mobile services used to streamline administrative tasks? This study is about developing a mobile application that will contain the same features as the existing system, but must be mobile suit.

Gävle beräknas inom de kommande åren växa med cirka 500 invånare per år, vilket måste avspeglas i satsningar på bostäder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer känd som Philipsontomten, bär anor från svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stått oexploaterad. Genom att närma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostäder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtätning samt utvidgning av de centrala delarna i Gävle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan värdefull kulturmiljö, något som bör ligga i både invånarnas, kommunens och ägaren CA Fastigheters intresse.Vårt arbete har gått ut på att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hållbar stadsutveckling och en positiv exponering av Gävle som stad. Att miljöcertifiera byggnader är något som vunnit mark de senaste åren, men vid projektering av hela bostadsområden finns ett värde i att ta ett ytterligare steg och behandla hållbarhetsfrågor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten är den intilliggande industriverksamheten, områdets ansträngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och därmed oattraktiva att beträda.

Denna uppsats handlar om mobilitet inom hållbar stadsutveckling. Anledningen till valet av ämne är de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, står inför idag. Resurs- och miljöproblem ställer krav på en ny rumslig organisering av samhälleliga och sociala relationer för att en hållbar utveckling ska kunna åstadkommas i framtiden. I dagens samhällsplanering är det därför viktigt att planera för städer med en blandstadskaraktär, där nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hållbarheten och dels för att underlätta för ett minskat resande i vardagen.

De senaste åren har tekniska förutsättningar, ekonomiska behov och ökade miljöproblem lett till en utveckling bort från massbilism i många av OECD-länderna. Allt fler deltar allt oftare i att dela resurser som ett sätt att minska de allt ökande kostnader som det innebär att äga och driva ett privatfordon. Delningstjänster kan ses som ett ökat intresse för vår omvärld men kanske främst som något som förenklar och sänker de kostnader som starkt är kopplade till mobilitet. Allt fler urbana livsstilar gör sig helt enkelt oberoende av att kunna transporteras med bil, till fördel för alternativen. Sett i skuggan av det utgör bildelning ett alternativ till att äga sitt fordon men ändå ha fortlöpande tillgång till mobilitet när den behövs. Bildelningstjänster eller Bilpooler fungerar som ett komplement till de andra transportsätten som innefattas i det multimodala och effektiva transportsystemet, såsom gång, cykel, buss, spårvagn, tunnelbana, hyrbil et cetera.

Byggemenskap är ett begrepp, direkt översätt från tyskans ?baugemeinschaft?, som innebär att en grupp människor i egen regi planerar, låter bygga och använder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgångsrik i Tyskland sedan en tid, har så smått spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges främsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, år 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har ännu inte etablerat sig på den svenska marknaden men intresset växer då det finns flera fördelar för samhället och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper är, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhällsplanering.