För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad Bildterapeut. Frågor: -Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om?-Måste man vara utbildad Bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika Bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den Bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av Bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka Bildterapeuter i det Bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med Bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den Bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den Bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av Bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka Bildterapeuter i det Bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med Bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den Bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den Bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av Bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka Bildterapeuter i det Bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med Bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den Bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka på vilket sätt en specifik skola belägen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlärare, musikterapeut samt Bildterapeut. Resultatet pekar på att skolans sätt att arbeta stämmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns på skolan tillgång till estetiska uttrycksmedel, så som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktär är mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

Jag vill med min uppsats ta med läsaren på en djupdykning i bilden och symbolernas värld även om det med ord kan vara svårt att beskriva, då det ju i själva verket rör sig om en nivå som kommer före ordet. Mitt huvudsakliga syfte är att utforska huruvida bilderna och symbolerna fortfarande är livsnödvändiga för människans psykiska och kanske därmed fysiska överlevnad? Kan vi fortfarande än i dag, låta oss beröras av deras kraftfält och därmed göra förändringen, utvecklingen, transformationen och helandet möjligt?!Vidare vill jag undersöka bildens dubbla roll som både ?symtomavslöjare? och framåtblickande ?transformerande helare?, samt kopplingen till shamanism och alkemi. Vad kan nutidsmänniskan lära av detta? Vad kan vi ta till oss i dag? Och vad mår den enskilde individen och ett samhälle bäst av i längden?Jag vill betona en psykodynamisk syn på människan där även Jungs analytiska psykologi ingår, och använda objektrelationsteoretikerna som en gemensam bro mellan Jung, Freud och bildterapi.

I denna studie talar fyra kvinnor om sina upplevelser av att stå utanför arbetsmarknaden och hur de med hjälp av bildterapi och basal kroppskännedom börjar omdefiniera synen på sig själva och sitt handlingsutrymme och på så sätt blir mer delaktiga i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser och erfarenheter av att ha gått i bildterapi och basal kroppskännedom i grupp inom öppenpsykiatrin. Syftet är också att undersöka vilken betydelse kropp och bildgruppen hade för kvinnornas val och motiv till att fortsätta i egen regi, med fokus på gruppens betydelse. Bakgrunden var att det fanns ett behov av att samordna och utveckla metoder inom organisationen samt att göra det mer kostnadseffektivt. Samtidigt var flera utav patienterna långtidssjukskrivna och behövde få rehabilitering för att komma vidare ut i praktik eller arbete när det nya sjukförsäkringssystemet infördes i juli 2008.