Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland.

Examensarbetet har gjorts utifrån Arkitektkopia AB:s vägnar för att undersöka gränsvärden för bildupplösning inom digi-taltryck med bibehållen bildkvalitet. Detta för att om möjligt höja produktionshastigheten då en lägre bildupplösning ger en mindre filstorlek som går fortare att cmykseparera i RIP:en. Dessutom behövde Arkitektkopia AB en korrigering och uppdatering av sin dåvarande tabell för kundrekommendationer beträffande bildupplösning för olika format och betrakt-ningsavstånd. En visuell undersökning med Arkitektkopias kunder och privatpersoner har gjorts för att kunna fastställa riktvärden för bildupplösning och utröna toleransen för en godtagbar bildkvalitet. Resultaten utifrån kundundersökningen har legat till grund för den nya tabellen med kundrekommendationer som examensarbetet resulterat i.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och Bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan.Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv.