Sökresultat:
4 Uppsatser om Bidragssystem - Sida 1 av 1
Att ha eller inte ha nolltaxa : En fallstudie om nolltaxans fördelar och nackdelar för barn och ungdomars idrottsverksamhet i Stockholms stad
Barn- och ungdomsidrott bedriven i föreningar stöttas av sina respektive kommuner genom bidrag. Bidragen ser olika ut i olika kommuner på grund av skilda Bidragssystem. I Stockholms stad består en del av bidraget till barn- och ungdomsidrotten av den så kallade nolltaxan. Nolltaxan innebär i detta fall att barn- och ungdomsidrott kan utövas i kommunala lokaler utan kostnad, det vill säga att hyran är gratis. Det finns andra kommuner som istället tar hyra för lokalerna även om avgifterna varierar beroende på om det är barn- och ungdomsföreningar eller andra hyresgäster som hyr lokalerna.
Lantbruk i framtiden : ett praktikfall
The economic prerequisite to many farmers in Sweden after the EU membership and the
new agriculture policy has generated large demands on the farm management. Until year
2004 you got a grant based on what you had produced and not on consumer demand. In
2005 a new economic aid (Mid Term Revue) was introduced and the conditions has
changed again. Due to this I have chosen to do a cost-benefit analysis on a case, to
investigate if the present production is sustainable in the future.
My conclusion is that the profitability is acceptable even if the farm has a high debt. But
to make the production more profitable the products produced should be refined as much
as possible at the farm, to get maximum economic return.
Kvinnor och entreprenörskap : vad behöver förändras i samhället för att fler kvinnor ska driva företag?
Arbetet behandlar hur det svenska samhället ska förändras för att fler kvinnor ska välja att starta företag. Slutsatserna som dras i arbetet är fem stycken och följer: det behövs ett förändrat Bidragssystem för det företagsstöd som finns; en attitydförändring till kvinnor och företagare behövs i samhället; en nyanserad forskning på entreprenörskapsområdet behöver utvecklas; pullfaktorer, till exempel möjlighet till självförverkling eller högre inkomst, borde spela en större roll vid startandet av ett företag; och uttrycket kvinnligt entreprenörskap borde försvinna.
Det finns färre kvinnliga entreprenörer än manliga entreprenörer. Detta beror framförallt på olika förutsättningar i livet. Det bör inte spela någon roll om det är en man eller en kvinna som vill starta företag, förutsättningarna borde vara lika. Det är fördelaktigt för samhället om fler kvinnor väljer att driva företag eftersom fler affärsidéer, fler arbetsmöjligheter och ett mer dynamiskt näringsliv bildas.
I studien tas teorier om genus och entreprenörskap upp som en grund till litteraturgenomgången och det empiriska materialet.
Hur tillgodoser olika städers hemsidor företagens informationsbehov vid nyetableringar?
I en ny tidsanda med fler öppna gränser mellan olika geografiska handelsområden har rörelsefriheten för mäniskor och företag ökat. Städernas folkmängd har vuxit med människors förflyttning från glesbygd till stad. Städernas resurser har samtidigt fått ökad betydelse för företagsetablering. I denna globaliseringsprocess konkurrerar städerna om företag som söker nya platser att etablera sig på. För att ha framgång måste städerna marknadsföra sig väl och tillgodose företagens behov av nyttig information.