De dynglevande skalbaggarna är en stor tillgång för naturen och för människan. Dyngbaggarna lever både i skogen och på öppna marker och bryter ner spillning från såväl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 är med på den svenska rödlistan. För att ta reda på hur dyngbaggefaunan ser ut på en ekologisk gård i Tämta, Västra Götalands län, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av två delinventeringar, en på öppen Betesmark och en på Betesmark i skog, detta för att se om det fanns några skillnader i artantal och om det var samma arter på de olika habitaten.

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och Betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och Betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index).

NaturBetesmarker är en av de mest artrika naturtyperna i Sverige men har under de senaste hundra åren blivit allt färre och mer fragmenterade i det svenska landskapet. För att motivera markägare att öppna upp igenväxta och övergivna marker delas det ut bidrag varje år för att markerna skall restaureras och bete eller slåtter skall återinföras. Vilken långvarig effekt restaureringen har på naturBetesmarkens artdiversitet är bristfälligt utvärderad och dokumenterad. Jag har undersökt hur reproduktionen hos två vanliga gräsmarksarter, gökärt (Lathyrus linifolius) och gullviva (Primula veris), påverkas beroende på om Betesmarken är eller har varit övergiven. Frön från tre olika markkategorier samlades in; kontinuerligt betade, övergivna och restaurerade.

It is important to construct or recreate different types of wetlands and study their retention of nutrients, since knowledge of their effectiveness in this matter is poor. In 2003 a wetland was constructed on an old meadow on the western shore of Lake Bornsjön in central Sweden. The main purpose of the wetland was to reduce the amount of phosphorus entering the lake, which is the back-up water supply for Stockholm when the city cannot obtain water from Lake Mälaren. Large areas around Lake Bornsjön consist of agricultural land and the nutrient concentrations in the inflows to the lake are usually relatively high (approx. 1 mg/l total nitrogen and 0.05-0.1 mg/l total phosphorus).

I detta arbete studerades landskapsförändringar, i synnerhet olika typer av gräsmarkshabitat i fråga om artinnehåll och rikedom samt hur dagens diversitetsmönster har påverkats av den historiska markanvändningen. Undersökningsområdet har en area av ca 143 ha och är beläget i nordöstra Skåne. Resultatet visade att områdets areal av naturliga gräsmarker var mest omfattande kring 1783/98 och minst 1926-23. De naturliga gräsmarkernas omfattning har nästan halverats från slutet av 1700-talet till idag. Andelen Betesmark som har hävdats från 1700-talets slut till 2014 utgör dock inte mer än 11 % av Betesmarkernas totala areal.

The title of this thesis is ?Accessible Landscape - boardwalks in nature areas?. The main purpose of this thesis is to show how you can increase the accessibility for disabled people by constructing boardwalks in nature areas. The platform for the thesis is a study of litterature on boardwalks, accessibility and disabilities. After defining these terms I made three excursions to three different locations in the south of Sweden. During the excursions I evaluated the boardwalks situated in each of the areas through preferences such as the construction of the boardwalk, its design and the accessibility. After the excursions I interviewed managers of the areas I visited, and people working with disability questions in the municipalities where the excursions took place. To know how to make a boardwalk accessible you need to have knowledge about certain concepts, rules and recommendations. My thesis deals with aspects such as: *Accessibility *Disability *Rules and recommendations when building boardwalks *Real life - evaluation from the excursions and interviews with the managers The result shows that accessibility is a hot topic in Sweden and a lot of improvement is being done with fi nancial support from the European Union.

Wooded pastures are common in the agricultural landscape in Sweden, often rich in naturaland cultural values. It is not a well confined biotope but consist of a semi-open landscapewith a complex pattern and wide variation of tree and shrub coverage. The values in thewooded pastures have been created through a long history of management.One major threat to wooded pastures is ceasing management. Yearly and intensive grazinghas been demanded for several years in order to receive economical support. At the sametime trees and bushes have often been regarded as vegetal invasion.

Abstract The aim of this paper is to investigate whether Vara municipality has a continuous picture of their identity, profile and image. Globalization has contributed to the increasingly growing of place marketing. Therefore, the study goes on to using the concepts of identity, profile and image to find out if Vara Municipality communicates similar throughout the whole organization and find out their all through core values. Globalisation will be an interpretive framework for the work that describes why the place marketing is becoming more pressing. The sense of place will be a central part of this study as it is the feelings and images of different places that will be described by the municipality together with the identity, profile and image.

Majs är en krävande växt, framförallt när det gäller växtnäring. Den vill ha näring tidigt och under en lång tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kärnskörd av majs vid olika växtnäringsgivor. Att sammylla en startgiva av växtnäring tillsammans med utsädet vid sådd skulle kunna göra så att plantan växer till sig fortare och kan på så sätt klara sig bättre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogräs. En tidig utveckling av plantan brukar även bidra till en högre skörd.

Majs är en krävande växt, framförallt när det gäller växtnäring. Den vill ha näring tidigt och under en lång tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kärnskörd av majs vid olika växtnäringsgivor. Att sammylla en startgiva av växtnäring tillsammans med utsädet vid sådd skulle kunna göra så att plantan växer till sig fortare och kan på så sätt klara sig bättre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogräs. En tidig utveckling av plantan brukar även bidra till en högre skörd.

I det äldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mångfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hävda Betesmarker och slåtterängar med gammaldags metoder. Men är åtgärderna effektiva och uppfyller de sitt ändamål? Syftet med denna studie var att återinventera 10 stycken provytor från 2002 på gården Brofallet, för att se hur artsammansättningen hos kärlväxter hade påverkats av nio säsongers återupptagen hävd. Gården ligger helt omgiven av skog, isolerad från annan jordbruksmark.

Major changes within the agricultural politics today have forced the dairy production to scaleup, in order to compete on a global market. This has resulted in a reduction in the number ofsmaller dairy farms in Sweden, from about 40000 to just over 4000 over the last 30 years. Thepurpose of this study Svenska mjölkbönder, snart ett minne blott? ? Markbygdensmjölkbönder i tankar om mjölkproduktionens nuvarande situation och framtidsutsikter, is topresent the opinions of dairy farmers in Sweden, regarding the Swedish dairy industry and therelation to their own dairy production. A secondary purpose is to problematize how theconsequences of pastures and cultural landscapes influences human society as dairy farms andgrazing animals are becoming fewer.

Interaktioner mellan vilda herbivorer och nötboskap är väldigt komplexa. Bland nackdelarna väger överföring av sjukdomar tyngst. Uppskattningsvis har cirka 70 % av alla sjukdomar hos boskap (inklusive zoonoser) som uppkommit på senare tid sitt ursprung hos vilda djur. Sjukdomar kan spridas via direkta kontakter eller indirekta interaktioner (luft, kroppsvätskor, avföring, kött eller mjölk) mellan vilda djur och boskap. Några exempel på sådana sjukdomar är: East Coast Fever, Corridor disease, January disease, katarralfeber, trypanosomos samt mul- och klövsjuka.

Arbetet handlar om att planera ett område för att tillgodose de behov och förväntningar som ställs på en tätortsnära landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering där olika intressen samspelar i utformningen och där platsens förutsättningar utgör grunden. Området är beläget väster om Finjasjön vid Mjölkalånga by och omfattar ca 150 ha. Marken ägs av Hässleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom häst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hästgårdar i kommunen. Detta har tillsammans med strävan att tillvarata områdets naturvärden, kulturhistoriska bakgrund och förutsättningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsättningarna för mitt arbete. Jag har genom studier av platsens förutsättningar och historia skaffat kunskap om området.

Dagens kyrkogårdar har ofta reservmarker som inte används till något. De sköts på olika sätt, generellt används någon slags maskin. För att minska miljöpåverkan och maskinanvändningen kan betesdjur vara aktuella som ersättning. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter och problem som kan finnas i att sköta kyrkogårdsmark med hjälp av betesdjur och vilken inställning kyrkogårdsansvariga har till betesdjur.Med hjälp av en litteraturstudie och av intervjuer undersöks betesdjur på kyrkogården. Resultatet från studien av litteratur redovisas under rubriken litteraturstudiens resultat.