Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet Beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om Beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om Beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer.

Vid vår FHV-enhet har vi under 2000-talet haft kontakt med många personer med utmattningssyndrom, depressioner och ångestsjukdomar. Behandlingsresultaten bedömer vi vara mycket goda och vi tror att detta delvis kan hänföras till ett bra bemötande vilket utifrån klinisk erfarenhet och tidigare studier visat sig vara viktigt avseende hälsoupplevelse och behandlingsresultat.Syftet med denna studie var att få behandlade personers egen syn på hur de upplevde bemötandet och om de ansåg att detta var viktigt för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.Elva personer som hade kontakt med läkare och psykolog/Beteendevetare i samband med sjukskrivning på grund av ovan nämnda diagnoser telefonintervjuades enligt ett på förhand bestämt sätt.Alla ansåg att de fick ett mycket bra bemötande från både läkare och psykolog/Beteendevetare och att detta hade betydelse för deras tillfrisknande och arbetsåtergång.I kontakt med läkare betonades upplevelsen av kompetens och lyssnandeförmåga medan man i kontakt med psykolog/Beteendevetare betonade stöd, vägledning, information och bekräftelse.En person hade önskat en tidig spontan telefonkontakt med läkare vilket sannolikt kan spegla den osäkerhet och otrygghet man kan känna i initialskedet av en sjukskrivning. Det framkom önskemål om mer företagskontakter, hjälp från sjukgymnast samt återkoppling efter återgång i heltid vilket kan tolkas som att personernas behov inte i tillräcklig grad lyssnades in.En person kände sig obekväm när läkaren upplevdes sitta tyst för länge vilket talar för att det är viktigt man som vårdgivare lär sig att ?känna av? och individualisera den unika situation som varje patientmöte är..

Denna studies syfte var att följa upp examinerade Beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna ? kandidatexamen och magisterexamen.

Psykologi är ett ämnesområde som hittar nya tillämpningsområden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte är att förstå hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in på hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingång i att arbeta med friska människors behov av växt och utveckling. Intervjuer utfördes med åtta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching är ett mångfacetterat område, där utbildningar och branschstandard fortfarande är fragmenterat och svårt att få en överblick över. Coacher som inte är psykologer eller Beteendevetare använder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

Denna studies syfte var att följa upp examinerade Beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna ? kandidatexamen och magisterexamen.

Detta projektarbete hade som syfte att kartlägga hur läkare, psykologer och beteen-devetare inom FHV rutinmässigt arbetar med och handhar patienter med psykisk ohälsa/belastning, huruvida man letar, upptäcker och förhoppningsvis även behandlar B12-brist hos denna patientgrupp?Även om svarsfrekvensen i den genomförda enkätundersökningen kunde ha varit högre så framkommer ändå tydliga tecken på att läkarna som besvarat enkäten, borde vara mer aktiva med provtagningar både generellt, men framförallt att utesluta B12-brist i den nämnda patientgruppen.I psykolog och Beteendevetarenkäten blev svarsfrekvensen ytterligare sämre än i läkarenkäten, men även här framkommer tydliga tecken på att både psykologer och Beteendevetare borde vara mer aktiva att konsultera sina läkarkolleger för ordination av provtagning i samma patientgrupp, eftersom förstudien till projektarbetet visade på hög förekomst av diagnoser kopplat till psykisk ohälsa/belastning hos patienter med nyupptäckt B12-brist.Ämnesområdet psykisk ohälsa/belastning kopplat till B12-brist tillhör i första hand läkarnas ansvars- och kompetensområde pga yrkets medicinskt inriktade utbildning, men eftersom psykologer och Beteendevetare liksom läkarna i hög utsträckning träffar patienter med psykisk ohälsa borde rutinerna för samarbete mellan dessa yrkeskategorier förbättras, för att öka provtagningsfrekvensen och därmed hitta oupptäckta patienter med B12-brist, samt behandla för att minska ohälsan i nämnda patientgrupp, inte bara inom FHV utan även hos övriga hälsovårds- och sjukvårdsaktörer.Mörkertalet för oupptäckt och obehandlad B12-brist hos patienter med psykisk ohälsa/belastning förefaller högt med hänsyn till utfallet i enkätundersökningen, vilket borde kunna minskas till en gynnsammare nivå, bl.a genom förbättrade provtagningsrutiner ..

Syftet med den här studien var att undersöka stödpersonals upplevelser av konflikthantering i skolans värld. Kvalitativ metod med en abduktiv ansats användes för att bilda underlag för intervjuer med kuratorer, skolsköterskor och Beteendevetare på gymnasie- och högstadieskolor. Nio intervjuer genomfördes och analyserades genom meningskoncentrering, vilket gav tre olika huvudteman: stödpersonalens arbete, resurser för konflikthantering och förbättringar i konflikthantering i skolan. Resultatet visade att samtal, föräldrastöd och sociala aktiviteter ansågs vara viktiga hjälpmedel för att kunna handleda eleverna i konflikter. Dock visade analysen att det behövs bättre förutsättningar för att ge eleverna stöd i konflikthantering.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och Beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och Beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och Beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Under vår utbildning upplever vi att vi har läst mycket om barns lärande i förskolan medan omsorgen inte alls har fått lika stor plats. Vi vill med denna undersökning ta reda om förskolan arbetar med att barn ska känns sig trygga i förskolan. Ser förskollärarna svårigheter med det uppdraget? Vi ville också att utomstående Beteendevetare skulle bidra till undersökningen med sina tankar, förhoppningar och förväntningar på förskolan. Vi intervjuade därför fyra förskollärare, två psykologer och en socionom.

En stor del av det höga antalet långtidssjukskrivna utgörs av personer drabbade av stressrelaterad psykisk ohälsa. På vår företagshälsovård som betjänar anställda inom IT- och högteknologisk verksamhet fördubblades antalet besök för stressrelaterade symtom mellan 2001 och 2002. Symtombilden är komplex och kunskapen om behandling begränsad. Mot bakgrund av detta har jag granskat en grupp patienter som sökt för stress avseende sjukdomssymtom, åsikt om orsaker till symtomen, behandling och utfall av behandlingen samt syn på företagshälsovårdens och arbetsgivarens åtgärder. Jag har också frågat om sjukdomsperioden medfört någon kunskap/erfarenhet som används att undvika liknande besvär igen.Syfte:Att erhålla ökad kännedom om patienter med stressrelaterade symtom och utifrån denna kunskap kunna förbättra omhändertagandet.Undersökt grupp och metod: 62 patienter som sökte för första gången 2001 07 01 ? 2002 06 30 granskades via journalgenomgång och enkät (svarsfrekvens 67%).

Bakgrund: Sömnstörningar är ett vanligt förekommande problem med konsekvenser för hälsa och arbetsförmåga. Flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling för insomni. KBT innebär att kopplingen mellan sömnproblem och sängläge bryts genom kortare sovtid (sömnrestriktion) och undvikande av vaken tid i sängen (stimuluskontroll), parallellt med medvetandegörande och förändring av negativa tankar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av den 7-veckors KBT-behandling mot insomni som Beteendevetare och företagsläkare på FHV i Lunds Kommun utförde i tre gruppomgångar under 2007-2008 för anställda i Lunds Kommun.Metod: 13 anställda med insomni behandlades för insomni med KBT. Samtliga deltagare var kvinnor med en medelålder på 48 år.

Under åren 1992 ? 1999 genomfördes i samarbete mellan företagshälsovård och primärvård ett hälsoprojekt kallat ?Frisk i Sydväst? inom Grums och Säffle kommuner. Målet var att minska insjuknandet i förtida hjärt- och kärlsjukdomar. Projektet riktades till 40-åriga män i de två kommunerna. Dessa inbjöds till en hälsoundersökning med åtföljande hälsosamtal hos företagssköterska eller distriktssköterska.Syftet med den aktuella studien var att se vilken effekt på individnivå, som uppnåtts av detta hälsoprojekt riktat till medelålders män, som arbetar på ett pappersbruk.En enkät utformades för att kartlägga aktuellt hälsotillstånd och eventuellt gjorda förändringar av levnadsvanor efter det tidigare hälsosamtalet.

Bakgrund: Det finns ett flertal metoder och instrument som bedömer individens funktionsprofil samt förmåga i relation till arbetskrav. Det är därför möjligt att det finns skillnader mellan olika FHV gällande hur dessa används och hur det påverkar en rättssäker och lika bedömning av arbetsförmåga. Detta finns idag ingen kunskap om. Syfte: Syftet med detta projektarbete är att hos en selekterad grupp inom FHV inventera och analysera vilka metoder och instrument som idag används för att mäta funktion och arbetskrav vid arbetsförmågebedömningar.Frågeställningar: Hur sker arbetsförmågebedömningar idag inom FHV? Vilka instrument används inom FHV för att mäta funktion och arbetskrav i samband med arbetsförmågebedömning? Vilka svårigheter föreligger och vilka möjligheter till förbättringar upplever FHV vid bedömningar av arbetsförmåga?Metod: Studien har genomförts som en riktad enkät och analys av data inhämtat från en selekterad grupp av 22 personer från skilda FHV-enheter.