Denna undersökning syftar till att klarlägga den Beslutsfattandeprocess som låg bakom byggandet av järnvägen till Luleå i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer än 250 år tidigare när malmtillgångarna i Norrbotten blev kända och de första försöken att exploatera dessa kom till stånd. Ganska snart insåg man att transporten av malm till hamnstäder som Piteå och Luleå var besvärlig samt ineffektiv då dessa mestadels företogs med hjälp av ackjor och slädar. I och med att järnvägar började byggas från 1825 och framåt så kunde en lösning på problemet skönjas och en mängd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset från centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt på grund av den rådande oviljan från mellansvenska bruksägare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige.

Crowdsourcing och den kollaborativa ekonomin är modeller för öppen innovation som blir allt mer centrala i ett samhälle som står inför morgondagens utmaningar. För att ta itu med globala problem krävs det ett globalt samarbete och ett gemensamt ansvar, där delningsekonomin kan bli avgörande. I denna kvantitativa undersökning svarar vi på frågeställningen om hur upptagandet av och beslutsfattandet kring kollaborativa tjänsteinnovationer kan se ut när vi låter 50 studenter ta del av en kollaborativ tjänsteinnovation. Vi undersöker några befintliga kollaborativa tjänster, redogör för relevanta begrepp och visar på hur Diffusion of innovations kan användas för att förstå något så komplext som hur innovationer kan upptas och spridas i sociala system. Vidare visar vi hur ramverk för konceptualisering av crowdsourcing kan användas för att förstå hur miljöaspekten och viljan att samarbeta kan driva en stor grupp människor till att dela på kompetens, resurser och kunskap.