I denna uppsats studeras stadsträds påverkan på solstrålning i urban miljö. Idag täcks den största andelen yta i staden av hårdgjort material, många av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad från vegetation har det hårdgjorda materialet en större förmåga att absorbera och lagra den värme som via solens instrålning når jordskorpan under dagen. Värme eller kyla som lagras i en tät stad med höga byggnader kan behålla temperaturen länge. Orsaken till detta är att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden så att byggnaderna antingen värms upp eller kyls ned ytterligare.

På senare år har intresset för trollsländor ökat. I jämförelse med andra stora och lättstuderade insekter finns dock relativt få vetenskapliga och systematiska studier. Denna studie syftar till att undersöka hur habitatet påverkar trollsländearternas förekomstmönster och detekterbarheten hos olika arters larver samt inventeringsmetodens effektivitet. Med detekterbarhet menas sannolikheten att arten upptäckts givet att den finns på lokalen. Både larver och adulta trollsländor inventerades i 14 dammar i Frihult, Sjöbo kommun i Skåne under juni-augusti 2009.

The thick-shelled river mussel (Unio crassus) is a red listed species classified as Endangered (EN) and is also considered within the Habitats Directive. The distribution in Sweden is fragmented and it is mostly occurring in the south eastern parts. We investigated the presence of Unio crassus in a section of the stream Storån, Östergötland County, from Falerum to the inflow into Lake Åkervristen. The environmental parameters investigated were water depth, bottom substrate, shading, water velocity and the slope over the water surface. In this thesis I have focused mainly on water depth and shading, comparing sites with and without mussels.

Värmeböljorna blir allt vanligare i Sverige vilket kommer kosta sjukvården miljardbelopp. Hur kan denna trend motverkas? Träd kanske inte är hela lösningen på problemet, men är en hjälp på vägen. Det urbana landskapet har idag högre temperatur än omgivande landsbygd. Detta fenomen, den så kallade urbana värmeö-effekten, beror bland annat på att hårdgjorda ytor absorberar solenergi, antropogena källor utsöndrar värme, luftföroreningar fungerar som växthusgaser och bristen av nerkylande vegetation. Dessa faktorer bidrar till en ohållbar temperaturstigning. Kandidatarbetets mål har varit att ta reda på hur träd bidrar till en temperatursänkning inne i städerna och att identifiera urvalskriterier för att välja träd ur temperatursynpunkt som samtidigt fungerar i urbana miljöer.

Ett av målen med detta arbete var att utforma inventeringsmetoder för bäckar och strandskogar. Ett annat var att beskriva tre olika bäckar samt strandskogen på olika avstånd från bäckarna samt utforma allmänna riktlinjer för hur strandskogen kan skötas. Studien genomfördes 1997 i ett område beläget cirka l O km nordost om Vindeln i Västerbottens län. Data insamlades dels genom totalinventering, dels genom provyteinventering av bäckarna och strandskogen samt tolkning av flygbilder från 1954, 1963, 1975 och 1985. Studien visade att skogsbruket allt sedan 1960-talet delat upp bäckarnas närmaste omgivningar i segment av bestånd i olika utvecklingsstadier.

Klimatanpassning av byggd miljö är en förutsättning för hållbara städer. I synnerhet gäller detta nu då klimatet är i förändring. Vegetation kan bidra till att sänka de högsta temperaturerna i staden och minska den urbana värmeön. Stadsträd är en typ av vegetation som genom Beskuggning kan bidra med detta. I vårt nordliga kalla klimat kommer vi dock fortsatt att ha ett uppvärmningsbehov under vintermånaderna och träd kan då ha en negativ påverkan på temperaturupplevelsen även om de är avlövade.