Denna rapport är baserad på en äldre rapport med samma namn IRAP 84023, som skrevs 1984, när jag arbetade åt Sveriges Geologiska AB. Denna skrevs på uppdrag av dåvande KBS (Kärnkraftsavfallets Behandling och Slutförvaring) vid de undersökningar som gjordes av typområden för slutförvaring av radioaktivt avfall. Ett sådant område var Gideå i norra Ångermanland och det är detta område som rapporten handlar om. Syftet med att skriva om rapporten är att parametermätningarna är utförda på Bergarter, som är så vanliga i Sverige att resultatet har ett betydligt större värde än vad som från början insågs. Eftersom de Bergarter som parametermätts täcker stora delar av mellersta Norrland samt en stor del av mellersta Svealand.

Mitt kandidatarbete är en teknikstudie där jag grottat ner mig i keramikens geologiska ursprung. I arbetet har jag utgått ifrån magmatiska och metamorfa Bergarter som granit och gnejs. De innehåller kvarts, fältspat och glimmer i perfekta proportioner för att redan vara färdiga keramiska glasyrer. Jag har sedan provat att tillsätta lermineralet kaolin för att göra egna stengodsleror utifrån två äldre recept på parian och porslin. Genom att själv krossa och mala sten vill jag synliggöra alla moment som kan ingå i framställningen av lera samt medvetandegöra den fysiska närheten till materialet..

Detta arbete är del av Metamorphic map of Sweden, ett samarbete mellan Institutionen för geologiska vetenskaper och Sveriges Geologiska undersökning , lett av Alasdair Skelton. Syftet med detta nationella projekt är att sammanställa tryck- och temperaturvärden för Bergarter från hela Sverige för att få bättre överblick över Sveriges metamorfa historia.  Kartering och provtagning har genomförts i ett området väster om samhället Vetlanda, centrala Småland, i syfte att bestämma  tryck- och temperaturförhållanden för metamorfosen i området. Granatförande metasediment ur Vetlandagruppen, vilken är en del av Oskarshamn-Jönköpingbältet, har legat till grund för projektet, där mikroskopi, elektronmikrosondanalys (?EMPA?) samt beräkningar i mjukvarorna AX och THERMOCALC har gett P/T-uppskattningar på 604±15  ?C och 3.5±0.5Kbar, baserat på ett vägt medelvärde av 12 tryck-/temperatur-bestämningar, motsvarande amfibolitfacies. Det undetsökta området utgörs till stor del av metasediment, med enstaka magmatiska stråk av kvartsrika Bergarter och kalciumrika epidotbärande band. En regional NV-V foliation är genomgående i området, som har en simpel strukturgeologi utan vare sig utmärkande förkastningar eller veck.

Examensarbetet ingår i den slutliga delen av kandidatutbildningen i naturresursteknik och utgör 15 högskolepoäng. Utbildningen är inriktad mot geologi och det avslutande arbetet ska ha anknytning till ämnet. Under våren 2012 presenterade representanter för LKAB förslaget att basera examensarbetet på att dokumentera hållfastheten hos Bergarter från Kiirunavaaras liggvägg med hjälp av punktlasttestning. Tidigare undersökningar av hållfastheten hos Bergarterna i Kiirunavaara har främst gjorts genom enaxiella tryckhållfasthetsmätningar. Det finns ett behov av att undersöka hållfastheten hos Bergarterna i Kiirunavaara då gruvbrytningen sker djupare ned i jordskorpan och kraven på säkerheten ständigt ökar.

Tanken på att skapa en geopark, ett område med geovetenskapliga besöksmål, i Siljansområdet väcktes för flera år sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. Utgångspunkten är det meteoritnedslag som formade landskapet här för 377 miljoner år sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i Siljansområdet är lång och inte helt lätt att förstå, som så ofta när vi försöker tolka det som hänt långt före vår egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner år sedan, då Bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten träffade bildades under många årmiljoner.

Tanken på att skapa en geopark, ett område med geovetenskapliga besöksmål, i Siljansområdet väcktes för flera år sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. Utgångspunkten är det meteoritnedslag som formade landskapet här för 377 miljoner år sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i Siljansområdet är lång och inte helt lätt att förstå, som så ofta när vi försöker tolka det som hänt långt före vår egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner år sedan, då Bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten träffade bildades under många årmiljoner.

Syftet med denna uppsats var att beräkna värmeflödet på Gotland, samt göra en uppskattning av tillgången till jordvärmeenergi i Sverige och möjligheterna till dess användning som del av energiförsörjningen. Uppskattningarna baseras på de värmeflöden och värmeproduktionsvärden samt på de geologiska förutsättningarna i Sverige. Förnyelsebara energikällor blir allt viktigare för den framtida energiförsörjningen. På längre sikt och med förbättrad teknik kan t.ex. jordvärme bli en värdefull energikälla.

Föreliggande arbete har syftat till att dels undersöka glimmers förmåga att absorbera och kvarhålla fukt genom kapillära krafter i jämförelse med finfraktion utan glimmer, och dels att studera glimmers kohesiva egenskaper. Även en litteraturstudie har genomförts med inriktning att belysa den påverkan som glimmer har på bergmaterialegenskaperna och vilka problem det medför i byggkonstruktioner. Fyra olika provmaterial av fraktioner mellan <0,063-2,0 mm med varierande glimmerhalt har studerats med avseende på kohesion, absorptionsegenskaper samt förmåga att kvarhålla fukt. den specifika vattenabsorptionen (mg vatten/1 g prov) har beräknats och volymförändringar vid vattenmättning har registrerats. undersökningens resultat indikerar stark att andelen fri glimmer i finfraktion har stort inflytande vad gäller magasinering av fukt.

Hur ett obundet lager i en vägkropp med höga glimmerhalter och vattenkvoter påverkas av tjäle diskuteras, och då särskilt inverkan på packningsgrad och bärighet. Syftet med föreliggande arbete är att bedöma hur bärlager av krossat berg, med olika glimmerhalter, påverkas av vatten och tjäle. Det finns svårigheter med att enbart bedöma glimmerhaltens effekt, då även andra mineralserier och fysiska kvaliteter påverkar ballastmaterialet egenskaper. Kornform och kornstorleksfördelning är parametrar som inverkar på hur ett ballastmaterial fungera t.ex. vid packning, dränering och tjäle.

Detta examensarbete har haft som mål att vidare undersöka glimmers förmåga att absorbera och hålla kvar fukt. En mindre litteraturstudie har även genomförts för att ytterligare belysa de problem som kan uppstå vid användning av glimmerrika Bergarter i byggnadskonstruktioner. Fem olika material användes i fem olika fraktioner från <0,063-1.0mm. dessa prover analyserades i avseende på fri glimmer halt. efter detta har proverna mättats med vatten under först 14 dagar.

Denna rapport är en fortsättning på litteraturstudien utförd våren 2005 av Per Vedin och Jonas Bjurholt. Idén för att utveckla en metod för brytning av berg med mikrovågor som källa för värme och högtrycksvatten för att lossgöra den försvagade bergmassan kommer från Ingemar Marklund som 2003 blev vald till årets bergtekniker av Atlas Copco. I denna rapport har försök genomförts i syfte att fastställa hur snabbt berg kan värmas med mikrovågor och om denna uppvärmning förändrar hållfastheten hos berget. Bestrålningen av proverna har skett utan kavitet, dvs. proverna har inte inneslutits i någon form av låda eller ugn.

Examensarbete utfört på uppdrag av Boliden Mineral AB i Aitikgruvan. Det har sin bakgrund i att malbarheten hos Aitikmalmen varierar kraftigt, upp till 40 %. Detta försvårar planeringsarbetet och således mycket intressant och lönsamt att söka orsakerna till variationen. Examensarbetet syftar således att utgöra en förbättring i verksamheten helt i linje med styrdokumentet, the new Boliden way. Emellertid föreligger stora svårigheter med att spåra malmen genom hela processen varför man i detta arbete har valt att studera sambandet mellan krossbarheten och bergmassans respons på den tillförda specifika energin från borriggen.