Det här examensarbetet är en kartläggning av luftföroreningarna kvävedioxid, partiklar PM10, kolmonoxid och Bensen i kommunerna Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. För varje kommun har det sammanställts en rapport och dessa redovisas var för sig i efterföljande bilagor. Resultatet av beräkningarna och kartläggningen visar hur luftföroreningssituationen ser ut i respektive kommun och utifrån detta lämnas lite olika råd varpå kommunerna sedan kan ta ställning till hur den fortsatta kontrollen av luftföroreningar ska ske..

Biobränsle är en förnyelsebar energikälla som har stor potential för enskilduppvärmning av villor. Men en stor del av de biobränslepannor, som används idag, är inte miljögodkända samt saknar ackumulatortank, vilket kan orsaka storautsläpp av hälsofarliga ämnen.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur utsläppsnivåerna frånsmåskalig biobränsleanvändning skulle förändras, om man bytte ut dagens uppvärmningssystemmot bästa biobränsleteknik.Studien har utförts i villaområden i kommunerna Skellefteå, Lycksele ochStoruman. Utsläpp från dagens biobränsleanvändning har jämförts med hurutsläppen skulle se ut om alla hushåll bytte till bästa teknik. Med hjälp avinventering av bland annat energibehov och använd teknik, samt definiering avbästa teknik har beräkningar och datasimuleringar utförts. Simuleringarna hargjorts i spridningsprogrammet Airviro, där samkörning av klimat-, energianvändnings-och emissionsdata ger resultat i emissionshalter i luft.

Grundvattenmodellering av föroreningstransport   ? Ett uppdragsanpassat beräkningsverktygEmil Friberg Målet för detta arbeta var att bygga upp en modell i modelleringsprogrammet MODFLOW för spridning av förorenande ämnen i grundvattnet. Syftet med modellen var att finna en balans mellan den mycket enkla modellen som Naturvårdsverket har satt upp för förorenad mark och en fullskalig platsspecifik modell.Utgångspunkten var att studera litteraturen för att finna lämpliga generella parametrar som beskriver föroreningstransport i grundvattnet. Tre genomförda uppdrag med förorenad mark användes som referenskälla, men även för att evaluera den framtagna modellen. Föroreningarna som förekom i dessa uppdrag och som studerades i detta arbete är Bensen, PCE och arsenik.

"Hur kan man få människor som aldrig bryr sig om växter att kunna ha växter hemma för att dra maximal fördel av deras psykiska och fysiska hälsoeffekter?"Så lyder min frågeställning i detta projekt.Det finns studier som visar att människor som exponeras för växtlighet lever längre, mår bättre och är mindre sjukskrivna än andra. Dessutom har det visat sig att opererade patienter på sjukhus tillfrisknar snabbare med växtlighet i rummet - det räcker till och med om de kan se själva grönskan för att effekten ska visa sig. (Ulrich 1984). Dessa patienter behövde också färre injektioner av starka bedövningsmedel och hade mindre besvär efter operationen.Enligt Ulrich & Parsons (1992) påverkas människor till det bättre av växter, oavsett kulturell bakgrund.

Örnsköldsvik kommun vill förbättra luftkvalitetssituationen i tätorten. Både trafiken och uppvärmningssystemen är betydande källor till utsläpp av luftföroreningar. För att minska utsläppen från trafiken förespråkar kommunen dels en ändrad dragning av E4, och för att minska utsläppen från uppvärmningssystemen planeras fjärrvärmenätet att byggas ut. I dagsläget går E4 genom centrum. Genom att bygga en förbifart i form av en tunnel vid sidan av centrum förväntas trafiken i centrum minska med ca 30%, och därigenom minska utsläppen och risken för att överskrida miljökvalitetsnormer (MKN).

Koksverksgas har en carcinogen verkan och det är pga. sitt innehåll av Polyaromatiska kolväten (PAH=PolycyclicAromaticHydrocarbons) därför viktigt att begränsa exponeringenför individen. Syftet med undersökningen är biologisk monitorering av exponering för PAH hos koksverksanställda samt att ge personlig återkoppling. Resultaten ger de anställda en möjlighet att påverka sin egen exponering, risk och därigenom även minska den oro som framkallas i denna arbetsmiljö. Den valda undersökningsgruppen arbetar vid Koksverket SSAB i Luleå.

SSAB Oxelösund producerar järn i masugnsprocessen. Som bränsle och reduceringsmedel av järnmalmen används koks. Koks bildas genom torrdestillering av stenkol, s.k. koksning. Som en biprodukt vid koksning bildas koksugnsgas.