Uppsatsen avser undersöka vilka variabler som kan påverka sannolikheten för att ett aktieåterköp sker givet ett Bemyndigande. Under år 2007 fick 93 stycken bolag Bemyndigande av bolagsstämman att få utföra ett återköp av aktier. Av dem valde 59 % att utföra det. Vi inleder uppsatsen med att förklara teorier som kan ligga till grund för motiv till att utföra aktieåterköp. Därefter formulerar vi hypoteser som avser pröva teorierna.

Olika frågor och problematik kring reglerna för intervention samt samspelet mellan regionala organisationer och FN utgör stommen i denna uppsats. Syftet är att utreda om ECOWAS fredsinsats i Liberia (1990-1997) var en folkrättsenlig intervention. Då insatsen hade dels fredsbevarande, dels tvingande inslag samt möjligen kunde ses som en humanitär intervention är huvuduppgiften att utreda om ECOWAS hade ett sådant samtycke som krävs för fredsbevarande insatser, om ECOWAS hade fått ett Bemyndigande av säkerhetsrådet enligt art 53 i FN-stadgan för den tvingande delen av insatsen samt om insatsen kunde karaktäriseras som en humanitär intervention.Det framkommer att det som är viktigast i utredningen i förhållande till dessa frågor är huruvida ECOWAS kunde grunda sitt ingripande på Liberias regerings samtycke allena, om retroaktiva Bemyndigande av säkerhetsrådet är giltiga samt om det har utvecklats tillräcklig praxis och opinio juris för att rättfärdiga humanitära interventioner av regionala organisationer som sedvanerätt.Analysen visar att samtliga dessa frågor måste besvaras nekande, i varje fall i ett inledande skede. ECOWAS insats i Liberia var således till en början en folkrättsstridig intervention. Det utesluter dock inte att den kan ses som en föregångare för humanitära interventioner.

Tre ledande aktörer styr hälso- och sjukvårdens utveckling; politikerna, de administrativa ledningarna och de medicinska professionerna. Effektivitet och rättvisa är det övergripande målet och budgeten är ett viktigt styrinstrument. Enligt Erlingsdottir (1999) överförs idéer urskiljningslöst till offentlig förvaltning från privat sektor, där de förväntas föra med sig den öppna marknadens mest åtråvärda egenskaper. Vilket sällan blir fallet. NPM (New Public Management) och revisionstrenden, är exempel på dessa idéer.

Sammanfattning Den allt hårdare globala konkurrensen har på senare år tvingat företag att bli mer lean, ett begrepp som bland annat innefattar eliminering av icke värdeskapande aktiviteter, Bemyndigande av arbetsstyrkan och just-in-time-produktion. Det är inte bara stora internationella bolag som känner av den ökade konkurrensen, utan även medelstora företag påverkas av vad som händer på ett internationellt plan. Det gäller därför att vara väl förberedd inför ökade hot från omvärlden för att inte förlora marknadsandelar. Många författare menar att ett lean-tänkande är det i särklass bästa sättet att se på och driva ett företag. Denna studie undersöker hur långt användandet av lean har kommit i svenska medelstora tillverkningsföretag.

Den Svenska lagstiftning med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram har införts som en följd av Sveriges EG-rättsliga åtaganden. Systemet har dock visat sig ha brister avseende genomförandet av normerna, dessa brister innebär att Sverige ej uppfyller de EG-rättsliga kraven avseende exempelvis enskilda berördas möjligheter att kunna förlita sig rättsligt på bindande normer. Åtgärdsprogrammen innebär inte att genomförandet garanteras, enligt gällande rätt har de till syfte att fungera som ?strategiska planeringsdokument?. De lämnar således de aktörer som har att säkerställa att normerna efterlevs utan några egentliga möjligheter att göra det, undantaget miljöbalkens vanliga bestämmelser.

Service recovery innebär företags försök att uppväga kunders negativa reaktioner på ett misslyckande vid leverans av en tjänst. Det här är ett relativt välutforskat ämne, men fokus är nästan uteslutande på kunden och hur den ska hanteras. Kundperspektivet är dock bara en av tre delar som ingår i service recovery. Förutom att göra kunderna nöjda, behöver företag arbeta aktivt med att förbättra processerna samt ge medarbetarna rätt förutsättningar för att hantera misslyckanden och därefter återhämta sig. Det sistnämnda, kallat employee recovery, upplever vi ha blivit bortprioriterat och nonchalerat i en majoritet av tidigare forskning inom service recovery.

Service recovery innebär företags försök att uppväga kunders negativa reaktioner på ett misslyckande vid leverans av en tjänst. Det här är ett relativt välutforskat ämne, men fokus är nästan uteslutande på kunden och hur den ska hanteras. Kundperspektivet är dock bara en av tre delar som ingår i service recovery. Förutom att göra kunderna nöjda, behöver företag arbeta aktivt med att förbättra processerna samt ge medarbetarna rätt förutsättningar för att hantera misslyckanden och därefter återhämta sig. Det sistnämnda, kallat employee recovery, upplever vi ha blivit bortprioriterat och nonchalerat i en majoritet av tidigare forskning inom service recovery.

Bakgrunden till uppsatsen grundas i ett allmänintresse i hur organisationer som dagligen påverkar den enskilde medborgaren förändras. Efterhand blev vi mer intresserade av hur förändringen påverkat de som arbetar inom organisationen och hur deras möjlighet att påverka sin vardag har förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och diskutera hur mellanchefer på Försäkringskassans handlingsutrymme har påverkats under och efter en organisationsförändring. Vi har, utöver att titta generellt på handlingsutrymme, även fokuserat på hur kommunikation och delaktighet upplevdes under samma period. Metoden som användes var av kvalitativ/konstruktionistisk karaktär, eftersom vår tanke med studien byggde på att förstå relationen mellan relativt komplexa, mångfacetterade och subjektiva begrepp.

In today?s society, safety in a workplace is an important factor to any organization. Focus on improving the working conditions by making them safer through technology is taking us into a time where we rely on technology to keep us safe. How well developed the technology may be, it is still not enough to keep us entirely from harm. Human error will always be a factor in the human interaction with a workplace.

Empowerment har speciellt inom vårdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstämmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillämpar begreppet empowerment i sitt arbete med att få ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade på varsin enhet inom en privat organisation. Därefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar på att man i första hand ser empowerment som något på individnivå där begrepp som brukarinflytande, självständighet, självkänsla, egenmakt, stärkande och Bemyndigande är nyckelord.

I dagens samhälle ställs hårda krav på resultatförbättringar i företag och industrier. Det är vanligt att företag tar hjälp av någon eller några av de ledningsverktyg som finns utvecklade i just detta syfte, Lean Production är ett av dessa verktyg. Syftet med denna rapport är att ge en historisk bakgrund till Lean Production och att undersöka vilka tillvägagångssätt tre företag har valt för att implementera Lean i sin verksamhet. Vidare skall författarna undersöka om det finns några likheter mellan dessa tillvägagångssätt och Toyotas produktionssystem (TPS).Utvecklingen till det som idag benämns som Lean började redan 1911 då Fredrick Winslow Taylor presenterade sin artikel ?Principles of Scientific Management?.

Syftet med denna jämförande studie är att söka förklaringsfaktorer till varför hälso- och sjukvård respektive civilflyg har utvecklats olika i säkerhetstänkande. Frågeställningen är huruvida de statliga tillsynsmyndigheternas förutsättningar och arbetssätt har betydelse för säkerhetskulturen i respektive tillsynsverksamhet. Till förutsättningarna hör författningarna - skiljer sig dessa åt? Myndigheternas arbetssätt, dvs. tillsynens utformning ? vilken betydelse har den?Resultaten visar att säkerhetsrelaterade författningar inom civilflyget är tydligare jämfört med hälso- och sjukvården.