Syftet är att undersöka, förstå och beskriva socialarbetares tankar om självreflektion. Syftet går attbryta ner i två frågeställningar;Hur resonerar socialarbetaren kring självreflektion?Hur reflekterar socialarbetaren kring relationen mellan behandlare och klient?Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer medverksamma socialarbetare som arbetar med längre Behandlingsrelationer har genomförts. Empirinhar analyserats utifrån tidigare forskning om självreflektion och självkännedom, samt utifrånteoretiska utgångspunkter i systemteori och intersubjektivitetsteori.I resultatet framkommer socialarbetarnas tankar och erfarenheter kring självreflektion i förhållandetill deras behandlingsarbete.

Denna uppsats handlar om allians i behandlingsrelationen och vilken betydelse allians har för utfallet av en stöd- och behandlings insats. Den teoribildning som finns om alliansbegreppet beskrivs och följs av syfte med uppsatsen. Det övergripande syfte med uppsatsen har varit att undersöka och belysa om och hur de olika aspekter som beskrivs i teoribildningen kring allians- begreppet kan ta sig uttryck i svar från enkät- och intervjuer från 228 kvinnor som ingick i studien ?Stöd till barn som bevittnat våld mot sin mamma? från Göteborgs Universitet. Sju enkät- och intervjufrågor har tillsammans med ett Working Alliance Inventory-Short test och formuläret Symtom Check List valts ut som underlag till undersökningen.

Syftet med studien var att, med resultat från återhämtningsforskning som utgångspunkt, undersöka hur kuratorer inom öppenvårdspsykiatrin förhöll sig till ramar och gränser i Behandlingsrelationer. Uppsatsens frågeställningar rör dels hur kuratorer definierar och förhåller sig till ramar och gränser samt rambrott och gränsöverträdelser i en professionell behandlingsrelation och dels hur de resonerar kring detta i förhållande till sin professionalitet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju kuratorer genomfördes och empirin analyserades utifrån en ad hoc metod där meningskategorisering och meningskoncentrering kombinerades. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från Asplunds teori om social responsivitet och Topors vidareutveckling av begreppen abstrakt och konkret socialitet. Studiens resultat visade att kuratorerna ser på ramar och gränser som något som utgör en grundval för en behandlingsrelation och att överträdelser ska ske utifrån en restriktiv hållning.

Det finns betydande svårigheter i att urskilja vad det är som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet påverkas av olika faktorer och beroende på vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssätt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att få en överblick i vad det är som påverkar en individ i behandling utifrån ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad Behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för värde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillämpats för att kunna få svar på det uppställda syftet och frågeställningarna.

I denna kvalitativa intervjuundersökning studerar vi vad som har varit betydelsefullt föråterhämtningen hos några unga vuxna, vilka upplevt trauman i sin uppväxt. Med hjälp avsemistrukturerade djupintervjuer enligt en teori som har sitt ursprung i fenomenologin ochhermeneutiken, Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), belyser vi informanternas egnaupplevelser. Särskilt intresse riktas mot att undersöka betydelsen av Behandlingsrelationer.Resultatet visar att häst som verktyg i behandlingen har varit betydelsefullt. Hästen har förmedlat entrygghet vilket gett goda förutsättningar till skapandet av nära relationer till personalen och senareandra människor. Även personalens kompetens samt tiden efter behandlingen har varit viktig ochbidragit till en självinsikt hos informanterna.