Kriminalvårdens har som mål att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället. När en person döms till en frivårdande påföljd som t.ex. skyddstillsyn kan domen vara förenad med ett Behandlingsprogram. En person som är dömd till fängelse erbjuds möjlighet att medverka i ett Behandlingsprogram under vistelsen. Det finns olika typer av program för olika typer av kriminalitet eller missbruksproblematik och personalen arbetar aktivt för att motivera klienterna till att delta i ett Behandlingsprogram.

Mäns våld mot kvinnor blir ett allt mer angeläget problemområde och från att ha betraktats som en privat angelägenhet ses det idag som ett stort samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka vad män som deltagit eller deltar i kriminalvårdens Behandlingsprogram Integrated Domestic Abuse Programme (IDAP) säger om de erfarenheter de fått under programtiden och vad männen anser varit positivt respektive mindre positivt i programinnehållet. Syftet var även att få männens syn på hur deltagandet i programmet påverkas av att det genomförs på anstalt. Jag undersökte även om männen och programpersonalen hade en samsyn på upplevelserna och erfarenheterna kring männens deltagande i IDAP. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod genom att empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer där tre klienter och två programledare intervjuades, resultatet presenterades i teman och analyserades utifrån teorierna makt och manlighet, roller och systemteori.

Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhålls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhändertagna ungdomar med svår psykosocial problematik, som är placerade på institution, (2) att i dessa Behandlingsprogram kartlägga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som förespråkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som verkningsfulla och om, och i så fall på vilket sätt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hänger samman med de komponenter som förespråkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien är utformad som en integrativ litteraturöversikt där tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanställs för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Av studiens resultat framgår att Behandlingsprogram baserat på kognitiva och beteendeinriktade teorier framstår som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar.

Fokus för denna uppsats är att jämföra hur förövarna som använt våld mot kvinnor beskrivs i Kriminalvårdens två olika Behandlingsprogram. Behandlingsprogrammen som riktar sig till förövare av våld i nära relationer respektive förövare av sexualbrott har i denna studie granskats och jämförts. I uppsatsen används innehållsanalys som metod och det empiriska materialet har utgjorts av manualerna till Kriminalvårdens ovan nämnda Behandlingsprogram. Jämförelsen visar att det finns skillnader i hur sexualbrottsförövare och förövare av våld i nära relationer beskrivs i de båda Behandlingsprogrammen. En slutsats är att sexualbrottsförövare i detta empiriska material i högre grad än förövare av våld i nära relationer definieras utifrån antaganden om att beteendet är en del av identiteten.

Abstract:Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiskaprogrammet och med inriktning påkommunikation och marknadsföring.Sidantal: 34Titel: En doktorands önskemål, preferenser ochframtidsförväntningar- ett Behandlingsprogram förläkemedelsindustrin ikampen om framtida arbetskraftFörfattare: Katarina Westerlund och Marie Louise RösiöHandledare: Finn Wiedersheim-PaulDatum: 2006-11-06Bakgrund:Läkemedelsindustrin genomgår en förändring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att säkra konkurrensfördelar är det viktigt för företagen att säkerställa sin forskning, vilken bygger till största delen på kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal på en komplex arbetsmarknad är det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och därmed attrahera de allra bästa forskarna.Syfte:Vår uppdragsgivare inom läkemedelsindustrin önskar få en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nå samt attrahera forskarstudenter. Poängen med arbetet är således att kartlägga denna grupps preferenser, mål samt tillvägagångssätt inför yrkeslivet. Vi ämnar utifrån denna analys ge förslag på hur vår uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.Vår förhoppning är att resultatet kan komma till praktisk användning i framtida rekryteringsarbete.Metod:För att uppnå syftet valde vi ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer av doktorander.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se om och i så fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever främst Behandlingsprogrammen, men även ?vardagslivet?, på en anstalt. Vi har använt oss av följande frågeställningar:? Efter vems önskemål/behov är Behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förändra/påverka Behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i Behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella Behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur kön och specifikt maskulinitet konstrueras i Kriminalvårdens Behandlingsprogram ROS och IDAP. Dels undersöks hur behandlarna som leder programmen konstruerar kön, både sitt eget och männens, och dels undersöks hur männen som går i behandling konstruerar kön, utifrån behandlarnas perspektiv.Datainsamlingen har skett genom sex stycken kvalitativa intervjuer med personal som håller i Behandlingsprogrammen ROS och IDAP. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med olika teman som sedan återkommer i analysen. Resultatet har analyserats utifrån teorier kring socialkonstruktionism, kön och maskuliniteter, och sedan delats in i två delar. En del beskriver hur behandlarna konstruerar kön och en del beskriver hur männen i behandling konstruerar kön.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

Syftet med denna studie är att belysa personalens erfarenheter och upplevelser av att arbeta med manualbaserade Behandlingsprogram för missbrukare inom kriminalvården samt undersöka hur väl programledarna följer manualen i praktiken. Det är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats där intervjuerna har varit semistrukturerade. Studien berör implementeringsforskningen vilken precis som den evidensbaserade praktiken har fått ett uppsving bland annat inom evidensbaserad kriminalvård. Resultatet visar både för- och nackdelar med att arbeta manualbaserat, då manualen kan vara ett stöd i arbetet men samtidigt ett hinder för ett personligt möte. Manualen följs mer strikt när personalen först börjar arbeta med programmen men används senare mer att luta sig emot då programledarna arbetar mer utifrån känsla.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.