Jag blev introducerad till Moviums projekt om miljöaspekter på kyrkogårdar och läste i samband med detta en rapport av Harivandi (2000) om möjligheten att använda spillvatten som bevattningsvatten. Jag såg möjligheten att kunna sammanföra flera av mina personliga intressen: miljö, kultur och vattenförvaltning. Ett av de viktigaste grönområdena är Begravningsplatser eftersom de har en etablerad plats i stadsplaneringen. Frågan som ska behandlas i denna rapport är: Kan dag- och dränvatten från Begravningsplatser användas till bevattning av Begravningsplatser i stället för att använda sig av kommunalt vatten? Att använda kommunalt dricksvatten till bevattning av Begravningsplatser är att utnyttja en resurs som vi i Sverige är bortskämda med. Detta missbruk försvinner om dagvatten och dränvatten från Begravningsplatser kan användas till bevattning.

Begravningsplatser i stadsmiljö har en hälsofrämjande funktion då de finns i människors omedelbara närhet och kan innebära skillnaden för om en person kommer i kontakt med en grön utemiljö över huvud taget. Platsen signalerar kontinuitet och inger en känsla av sammanhang i tillvaron (SOC) vilket är den viktigaste faktorn för hur väl vi klarar av stress. I takt med att städer förtätas är det viktigt att ta till vara de gröna miljöer som finns i ett preventivt syfte för folkhälsan. Begravningsplatser som fysiska och sociala platser i urban miljö kan användas för rekreation och som förebyggande återhämtningsplatser för att exempelvis avhjälpa mental trötthet. De viktigaste faktorerna på en begravningsplats är att det råder en fridfull stämning och att platsen är estetiskt tilltalande.

Tjugotre kyrkogårdar och Begravningsplatser har studerats med avseende på den information som delges besökaren. Huvudmålsättningen har varit granskning av de informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogårdar och Begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt då platserna valts med ett rimligt avstånd från Lund och konsekutivt då valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogård eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens målgrupp utgörs inte endast av de som vistas där i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna på en kyrkogård delas in i två grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, släktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportsträcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lätt att navigera och finna vidare information på och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare är en viktig funktion i arbetet med Begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras är frågeställning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. Särskilt fokus har lagts på hur det för Begravningsplatser så signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. Utifrån kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgänglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta Begravningsplatser har någon form av planskiss. Två av dessa var i så dåligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av informationstavlorna bedömdes som ändamålsenliga utifrån sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller två kategorier. Fem av Begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta Begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta där, förstå områdets värden, uppleva området och kontakta och på så sätt kan informationstavlornas totala meningsskapande i förhållande till platsen utläsas. En metodologisk svikt föreligger då insamling av data skett från ett begränsat område(västra Skåne)..

Träd är ett viktigt inslag i våra urbana miljöer och många av stadens träd finns på de Begravningsplatser som är belägna inne i städerna. Den här uppsatsen handlar om dessa träd och några av de värden som träden har. Kulturhistoriska värden, biologisk mångfald och säkerhet tas upp och behandlas med fokus på den konflikt som kan uppstå då olika aktörer som arbetar med träd på Begravningsplatser har olika intressen. Kulturhistoria, biologisk mångfald och säkerhet är alla viktiga att ta hänsyn till vid förvaltning och planering av träd på Begravningsplatser. Detta kan bara ske om det skapas ett större samarbete mellan dessa aktörer som kan utgöras av länsstyrelse, biologer, antikvarier på länsmuseer och kyrkogårds förvaltning. I samband med arbetet har en inventering av träd på några av de äldsta kvarteren på Västra kyrkogården i Göteborg genomförts.

I Sverige pågår en process där allt fler människor betraktar sig som icke-religiösa och väljer att lämna sitt medlemskap i Svenska kyrkan. Med bakgrund av denna samhällsutveckling är det troligt att fler alternativa Begravningsplatser kommer att efterfrågas i framtiden. Målet med denna uppsats är att undersöka vilka gestaltningsprinciper som är viktiga för dessa platser och hur dessa principer påverkar önskvärd karaktär. Kyrkogården har traditionellt stått för värden som stillhet, andlighet och kontemplation. Dessa värden är betydande för människan inte minst då hon bearbetar en förlust eller traumatisk händelse. Uppsatsen undersöker hur en plats kan gestaltas för att understödja människan i detta behov. Studien genomförs genom en kvalitativ litteraturstudie där en utkristallisering av betydande gestaltningsprinciper sker.

Med en förståelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska värden måste utvecklas parallellt för ett hållbart samhälle valde jag ändå att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bättre förståelse för dessa frågor i planeringsprocessen. Begravningsplatsen är ett forum för mångkulturalitet i Sverige och en viktig del av vår fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida Begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke på att allt fler kulturer och religioner påverkar samhällsutvecklingen. Målet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men också fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mångkulturella Begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhället. Arbetet skulle också verka som ett bidrag i debatten kring integration.

Det här examensarbetet handlar om en trend från England som innebär att gravplatser överdekoreras med småsaker. Trenden finns även finns i Sverige och studien ska ge en uppfattning om hur trenden påverkar Begravningsplatser i Sverige.Arbetet är indelat i en litteratur- och intervjustudie. I intervjustudien har personer med chefspositioner på Begravningsplatser där överdekorering förekommer intervjuats. Med en intervjuguide som belyser tre områden har frågeställningarna besvarats.Områden:- Hantering av de överdekorerade gravarna- Estetik och klagomål- Förberedelser om trenden expanderarInformationen från intervjuerna har genererat resultatet vilket redovisar hur dessa överdekorerade gravar sköts i nuläget.Förhoppningen med detta arbete är att människor får upp ögonen för denna trend och får en inblick i vilka konsekvenser den för med sig. Dessutom att de som ska, eller redan arbetar inom kyrkogårdsbranschen börjar tänka framåt och planerar för den eventuella expansionen av överdekorerade gravar.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning genomförd under perioden 17 november ? 19 december 2009. Enkäten, som var helt internetbaserad, förutsatte att respondenterna hade tillgång till internet. Frågorna behandlar kundens nuvarande och framtida önskemål på svenska Begravningsplatser och bedömdes av respondenterna som intressanta och viktiga. Resultatet av undersökningen är efterfrågat.Gensvaret på enkäten har varit över förväntan och gav uttryck för ett oerhört engagemang från respondenterna.

Kyrkogårdar och Begravningsplatser är viktiga platser, inte minst för vårt kulturarv. De är platser där bitar av vår historia finns bevarad. Genom att se på gravstenar kan vi få en bild av hur utformningen av gravstenarna har utvecklats genom åren och vilka människor som levt i bygden. Varje gravsten har en egen historia att berätta. Idag får kyrkogårdsförvaltningar runt om i Sverige ta hand om allt fler gravstenar från återlämnade gravplatser.

Arbetet grundar sig på en enkätundersökning genomförd mellan 12-02-01--12-03-05. Under denna tid besvarade 537 informanter enkäten. Författaren ville kartlägga hur nöjda de var med de Begravningsplatser som finns i Sverige, om det behövs alternativa Begravningsplatser och hur acceptansen är för vilka aktiviteter och platser som kan accepteras på en begravningsplats. Enkäten lades ut på olika sociala nätverk på internet, den skickades ut via mail till studenterna vid SLU och mailades till författarens vänner och bekanta. Av svaren kunde man dra slutsatsen att detta är ett ämne som berör många! På frågan om vilka aktiviteter och platser som accepteras i en minnespark / alternativ begravningsplats så utkristalliserades två olika hållningar. En grupp vill ha det kvar som det är, en mer klassisk kyrkogård, utan aktiviteter och enbart till för de sörjande. Det skulle vara en lugn plats, en plats för att sörja och för kontemplation.

Begravningsplatser är områden som upptar stora ytor av stadens rum men som kansägas vara något förbisedda i samhällsplaneringen. Det finns få studier, speciellt i ensvensk kontext, som har studerat begravningsplatsens rumsliga praktik. Studiensövergripande syfte har varit att undersöka begravningsplatsen roll i staden med Norrabegravningsplatsen i Solna kommun som utgångspunkt. För att göra detta på ettmeningsfullt sätt inspirerades analysen av Henri Lefebvres rumsskapande teori som serrummet som en helhet där det uppfattade, tänkta och det levda samspelar för att skapaplatsen. Teorin influerade i sin tur de använda metoderna som bestod av djupintervjueroch intervjuer med besökare, ostrukturerade och strukturerade observationer samtdokumentanalys.

Islam är Sveriges näst största religion och därför är det väldigt viktigt att det finns bra och korrekt information kring hur man som muslim vill ha sin begravning utförd, efter-som alla har rätt till en värdig begravning. Uppsatsen uppmärksammar att det finns stora olikheter i hur man förhåller sig till och tolkar de muslimska Begravningsplatserna, och att man bör vara medveten om detta när man ska utforma en muslimsk begravnings¬plats. Uppsatsen gör en dokumentation av de muslimska Begravningsplatserna på främst Östra kyrkogården i Malmö. I en undersökande jämförelse över hur gravplatserna ser ut nu samt hur de sett ut tidigare kan man konstatera att det har skett en förändring av gravarnas utformning, där de från 1980-talet är enkla och avskalade medan gravarna från 2000-talet har en stor variation av både gravstenar och dekoration på gravarna. Muslimernas begravningstraditioner säger bland annat att det från ett dödsfall endast får ta 24 timmar innan den avlidne begravs, att kroppen inte får kremeras samt att begravning ska ske utan kista och att den döde ska vara placerad i graven så att ansiktet är vänt mot Mecka.

The purpose of this article is partly to find out how the burial grounds are used today and the needs of its visitors, but also to develop the character and expression of future burial grounds. My suggestions focus on burial grounds without religious attributes; something that, according to the burial law (Begravningslagen, 1990:1144), the manager of the burial ground is ordered to obey. In my design I aim to fulfill any requests regarding the place of burial that have been raised during my study. I have chosen the history of burial grounds as my starting point and will subsequently discuss their significance in today's society. I describe what distinguishes the burial ground throughout history from medieval times and onwards. Tradition and religion are closely linked regarding burial rituals.

Stockholm är en växande storstad och 2030 beräknas en miljon människor befolka stadens olika delar. I stadens utvecklingsplan ingår att utveckla fler regionala stadskärnor varav Kista centrum är en. Kista är en av stadsdelarna som tillsammans med Akalla, Hjulsta, Husby, Rinkeby och Tensta ligger runt ett större grönområde, en del av Järvafältet med bland annat uthoppspunkt för skärmflygning, discgolfbana, koloniområde samt ströv- och kulturvårdsområden. Området ingår i Stockholms större sammanhängande naturområden, Stockholms gröna kilar. Hösten 2007 togs ett politiskt beslut om en satsning på att förbättra levnadsvillkoren för stadsdelarna runt Järvafältet.

I takt med att jordens befolkning ökar kommer det i framtiden krävas bättre, mer effek­tiva och hållbara begravningskoncept. De nuvarande alternativen har en del oönskade bieffekter som att: vid jordfästning tar graven upp mark under mer eller mindre långtid, på Begravningsplatser sker utsläpp till mark och grundvatten av organiska och oorganiska ämnen, vid kremering sker utsläpp av luftföroreningar, samt i enlighet med den nu gällande Begravningslagen (1990:1144) så samlas metallresterna som blir över i askan ihop och jordfästs på kyrko­gård. I Sverige uppgår dessa metallrester till 22 ton per år.För att komma tillrätta med situationen tillsatte regeringen i Sverige den 29 november 2012 en särskild utredare. Utredaren kom i sitt betänkande fram till att man bör börja återvinna metallerna som blir över efter en kremation om det kan göras etiskt, ekonomiskt och miljömässigt korrekt samt att nya begravningsmetoder bör kunna användas i framtiden efter att de granskats och godkänts.Genomförda intervjuer, enkätundersökning samt litteraturgenomgång visade på att det finns en negativ miljöpåverkan från de nuvarande begravningsmetoderna, det finns en skepsis mot nya begravningsmetoder, en majoritet av de som deltog i undersökningarna är för återvinning av metaller efter kremering. .