Sök:

Sökresultat:

3 Uppsatser om Befraktare - Sida 1 av 1

MÖJLIGHETER OCH PROBLEM MED STYRMEDEL RIKTADE MOT SJÖFARTENS MILJÖPÅVERKAN : En sammanställning och analys av styrmedel och hur olika instanser ser på dessa

Med anledning av den debatt som förts i media om svaveldirektivets införande blev vi intresserade av attsammanställa olika instanser syn på direktivet samt hur deras intentioner förhåller sig till varandra. Med detta som utgångspunkt utvidgade vi arbetet till att studera flera typer av styrmedel. I resultatet har vi presenterat en sammanställning av intervjuer vi utfört med svenska politiker, hamnar och Befraktare. Vi kom fram till att svaveldirektivet behövs för att åstadkomma en reducering av sjöfartens utsläpp av miljögifter men att direktivet inte kommer kunna uppfyllas av alla fartyg på grund av brist på lågsvavelhaltigt bränsle, stora hinder för LNG drift och tekniska problem med skrubbers. Skatt på marina bränslen och utsläppsrätter för sjöfarten som styrmedel bedömdes inte vara aktuellt inom en överskådlig framtid.

Skogsåkeriägares inställning till organisationsförändringar :

There are two groups of haulage contractors in roundwood transport , those who are contracted direct by the transport buyer and those who are connected to a freight company which in its turn is contracted by the transport buyer. Today the roundwood haulage is dominated by contractors with one to two lorries. The effort of coordinating transportation for a transport buyer is dependent on how many communication contacts that must be managed (how many individual haulage contractors the transport buyer has to work with). A structural change in the sector that leads to a decrease in the number of haulage contractors but an increase in the capacity of each contractor, makes it possible for a transport buyer to coordinate transports with fewer communication contacts. The reason why a company reaches a certain size can be explained by the number of contracts it makes and manages.

Ersättningsansvaret vid lastning och lossning. Föremål för sjörättslig protektionism eller miljörättslig innovation?

I den här uppsatsen diskuteras gränsdragning mellan de ersättningsrättsliga systemen inom sjörätten och miljörätten. Huvudsakligen handlar det om reglerna för vissa miljöskador i 32 kap. miljöbalken kan användas då utsläpp av en farlig substans har skett när fartyget ligger till kaj vid lastning eller lossning. En uppdelning har gjorts mellan sådana substanser som är specialreglerade i sjölagen, nämligen beständiga mineraloljor, och andra farliga substanser som är oreglerade. I uppsatsen diskuteras de olika regelverken rörande ansvarsgrund, tillämpningsområde, ansvarssubjekt, ersättningsgilla skador samt möjligheten till begränsning av ansvaret.