BakgrundJohan Andersson som är inköpschef på PEAB menar att det finns förbättringsmöjligheter för beställningsprocessen av betong. Informationsflödet i hela försörjningskedjan, som består av PEAB, Swerock och BASF, är bristfällig som enligt parterna leder till kapacitet- och ledtidsproblem i försörjningskedjan.SyfteSyftet med den här uppsatsen är att undersöka hur beställningsprocessen av betong ser ut i försörjningskedjan, samt att lokalisera vilka delar i processen som har förbättringspotential med avseende på information-, kapacitet- och ledtidsproblem. Även att undersöka vilken materialplaneringsmetod som är mest lämplig i försörjningskedjan under de nuvarande förutsättningarna och om någon förutsättning måste ändras för att en implementering ska vara genomförbar. Likaså är syftet att undersöka vilken inverkan den eventuellt nya materialplaneringsmetoden får på försörjningskedjan.SlutsatsDet återfinns förbättringspotential i försörjningskedjan med hänseende på informationsflödet. För att den valda täcktidsplaneringen ska kunna implementeras i försörjningskedjan måste några av de nuvarande miljöplaneringsfaktorerna ändras..

The diocese of Gothenburg has been labeled conservative on the question of gender equality. Therefore, this study aims to examine gender equality among employees in a Swedish church within the diocese of Gothenburg, and how this church and their employees work with this question in 2024. The study focuses on stereotypical gender roles and how they are reproduced in this church. The question on LGBTQ+ people in the church of Sweden is also touched upon since it is closely related to gender equality and stereotypical gender roles. The study argues that men and women in this specific church have a different way of approaching and talking about gender equality.

The purpose of this paper is to investigate how former and prospective converts perceive the use of liturgical Latin within the Roman Rite in a local Swedish context. The case study focuses on the significance attributed to the language in personal religious practice and its contribution to the Catholic religious identity. The collected data is contrasted with common arguments for and against the use of Latin in the liturgy, as well as arguments concerning the significance of language for confessional identity. I primarily take as my point of departure directives from the magisterium of the Catholic Church, with particular consideration given to statements issued by the Holy See, and I subsequently highlight the common arguments advanced in support of these positions. Regarding the role of language in confessional identity formation, I also rely on non-ecclesiastical theorists, particularly prominent linguists.The case study comprises fifteen individuals from a Catholic parish in Sweden.