Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om Barrmassaved - Sida 1 av 1

Reducering av transportledtid för lövtimmer och brännved genom samtransport med andra sortiment : Reducing transportation lead-times for deciduous saw logs and firewood logs by co-transportation with other assortments

En stor del av råvaran som används inom skogsindustrierna i Sverige kommer från privata skogsägare. En viktig aspekt för skogsägare är att kontrakterade uppdrag genomförs inom rimlig tid. Lövtimmer och brännved förekommer ofta i små kvantiteter på avlägg, vilket innebär att transporter är svåra att planera. Tiden från att sortimenten finns tillgängliga för transport till mottagare tills att sortimentet har blivit inmätt på industrin (transportledtiden) kan utgöra en stor del av den totala tiden för ett uppdrag. Åtgärder som minskar transportledtiden ger potentiellt bättre förtroende från skogsägare. En möjlig åtgärd som leder till kortare transportledtid är att samtransportera sortiment med lång transportledtid med ett annat sortiment.

Krymper barrmassaved vid lagring? : en fallstudie i SCA:s Tövasystem

Som en följd av avvecklingen av flottningen i Norrland byggde SCA upp ett system med omlastningsplatser i inlandet där virket skulle lastas om från lastbil till järnväg för vidare transport till sundsvallsindustrierna, det så kallade Tövasystemet. Tövasystemet är uppbyggt av fyra inlandsterminaler belägna i Krokom, Hoting, Bräcke och Östavall. Dessutom finns en mottagande terminal i Töva väster om Sundsvall. Virke körs in med lastbil till terminalerna där det mäts in av VMF och lossas med traktor. Virkesomsättningen i Töva-systemet var 2008 1,8 miljoner m³fub.

Ekonomiska konsekvenser av förändrad röttolerans vid Bravikens Pappersbruk :

The competition for Norway spruce pulp wood in Central Sweden increases, forcing the supply-structure of Holmen to face two important challenges. Firstly, it is of the outmost strategically importance to secure the long-term supply of Norway spruce pulp wood to the industries. Secondly, Holmen desires to increase the obtainable volume of Norway spruce pulp wood. This would enable the company to choose volumes in the lower price-segments and thereby decrease the dependency of costly marginal volumes. As this work shows, one part in managing these challenges could be to lower the quality standards concerning root rot (Heterobasidium annosum). Facts presented in the work shows that: 1. Technically, the TMP-industry of Braviken can handle a much more rotted pulp wood than that used today, although the cost of refinement increases.

Föroreningar orsakade av stenar inblandade i barrmassaved

Holmen Skog AB is an important supplier of conifer pulpwood to the Iggesund Paperboard mill. After logging and transport to the landing by a forwarder, the wood is loaded on trucks for further transport, often by using separate loaders. During this handling process considerable amounts of stone material is sometimes mixed into the pulpwood and this causes problems for the industry. The aim of this study is to identify which part of the chain from forest to pulpmill, that contributes the most to this contamination. Sizes and total volumes of the contaminating stones were also investigated.

Intäktsförluster på grund av minskad volymproduktion orsakad av älg- och kronviltsbete i Kolmården

Det har länge forskats på hur klövviltsbete påverkar skogen och framförallt de skador som uppstår vid bete. Av olika anledningar har dock ingen konsensus kring betesskadeproblematiken uppnåtts. Holmen Skog innehar ett större sammanhängande skogsområde i Kolmården, beläget norr om Norrköping, där betesskador på skogen har varit i fokus de senaste åren. Tidigare har skogsnäringen mestadels befarat kvalitetsnedsättningar på betesskadade träd men nyligen har studier kunnat konstatera signifikanta volymproduktionsförluster. I detta arbete söker vi svar på hur volymproduktionen i tallungskogar i Kolmården påverkas av älg- och kronhjortsbete. Vi har beräknat volymförändringen i skogsbeståndet över 20 år med hjälp av en modell från Riksskogstaxeringen som tar hänsyn till bonitet, medelhöjd, tallandel, skadefrekvens samt om gallring utförts eller ej. Den genomsnittliga årliga volymproduktionen jämfördes mellan dagens beräknade svåra skadenivå på 14,1 % och en hypotetisk 0 %- ig skadenivå och således erhölls en minskning i genomsnittlig årlig volymproduktion. Den årliga volymproduktionsförändringens värde i kronor har beräknats med ett genomsnittligt pris för leveransvirke av Barrmassaved.