Parallellt föräldraarbete anses vara en viktig del av Barnterapi. Många forskare menar att det ändå saknas tydliga modeller för föräldraarbete. Föreliggande uppsats med kvalitativ ansats, syftar till att studera föräldraarbete parallellt med korttidsterapi för barn, utifrån föräldrars och terapeuters perspektiv. Intervjuer med föräldrar, och terapeuters sessionsvisa processdagböcker, har varit underlag för analysarbetet. Resultaten tyder på att föräldrarna har övervägande positiva erfarenheter av behandlingsmetoden.

Föreliggande litteraturstudie handlar om hur späda och små barn utvecklar en färdighet i att samspela med andra människor, hur barns samspelsupplevelser leder vidare till en förståelse av att man själv och andra har en inre mental föreställningsvärld samt hur den teoretiska kunskapen om dessa processer används i behandlingsarbete. Begrepp som beskrivs är ?högerhjärnsystemet/the right mind? (Allan Schore), reflektiv funktion och mentaliseringsförmåga (Peter Fonagy) och ?det intersubjektiva målet? i relationen mellan barn och föräldrar (Daniel Stern). Artiklar av dessa tre författare har valts ut för att beskriva utvecklingen ur neurobiologiskt, anknytnings- respektive självutvecklings-perspektiv med intersubjektivt fokus. Alla dessa författare betonar att samspels-utvecklingen startar i det emotionella samspelet mellan spädbarn och deras vårdare.

För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. Frågor: -Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om?-Måste man vara utbildad bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Anknytningsmönster och förmågan till mentalisering står i en nära relation. Dessa två system påverkas då individen står under affektiva påfrestningar, vilket då försvårar för individen att på ett adaptivt sätt navigera sig i sin omgivning. Hur väl dessa utvecklas är beroende av arv och miljö och kan därmed överföras mellan generationer. Behandlingsmetoden Theraplay syftar till att stärka samspelet i föräldra- barnrelationen, vilket kan nå positiva effekter på dessa system, hos både förälder och barn. Studien undersökte föräldrars upplevelse av Theraplay mot en jämförelsegrupp utifrån positiva behandlingseffekter via kvantitativ och tematisk analys.

Psykodynamisk korttidsterapi för barn är eftersatt i Sverige gällande metodutveckling och spridning. Föreliggande uppsats är en pilotstudie inför ett metodutvecklingsprojekt vid Ericastiftelsen i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att via intervjuer undersöka föräldrars och terapeuters erfarenheter och upplevelser av psykodynamisk korttidsterapi i fyra Barnterapier med parallell föräldrakontakt. Resultaten visar att terapeuter och föräldrar har övervägande positiva erfarenheter av metoden. Terapeuterna upplever ett stärkt engagemang jämfört med långtidsterapi, tack vare tidsbegränsningen och det aktivare förhållningssättet.