Syftet med det här arbetet är att undersöka hur Barnteatern kan se ut idag och om den uppfyller barnens krav.Observationer gjordes på tre slumpmässigt utvalda barnföreställningar för lågstadiet. Därefter intervjuades medverkande och publik som i detta fall bestod av barnen och dess lärare. Intervjufrågorna behandlade dels hur medverkande tänker inför en föreställning för barn och hur publiken uppfattade den, dels hur de anser att en bra barnföreställning bör vara.Resultatet i undersökningen visar några tydliga tendenser. De tre barnföreställningarna höll en god kvalitet i avseende på framförande, musik och dekor. Men barn är ofta ovana teaterbesökare och har svårt att ta in information genom bara iakttagande.

This master?s thesis deals with the issue of children?s theatre at the public library. I want to examine what purpose children?s theatre play for the children according to the children?s librarians, what different factors that may influence the purchase of plays to the public library and what the children?s librarians think of the children?s theatre at the public library at present and in the future. Interviews have been conducted with four children?s librarians, at different libraries, who are somehow involved in the purchase of children?s plays to the library.

This master?s thesis concerns the performance of professional children?s theatre in public libraries. With qualitative interviews I have looked into how four children?s librarians and two theatre consultants appreciate professional children?s theatre, and furthermore I have looked into their view on the importance of theatre for children. My intentions have also been to investigate their views on the function and status of children?s theatre in public libraries and also the relationship between library and theatre activities for children.

Denna uppsats utgår ifrån författarens egna självupplevda erfarenheter från en turné med en Barnteaterföreställning hösten 2012 och beskriver händelser och situationer som uppkom under turnéns gång. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör även de olika villkor, skola och teater har att förhålla sig till. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som sker i mötet mellan lärare, elever och teater, att förstå lärares relation till teaterformen samt den konstnärliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.Undersökningsfrågorna lyder:Hur kan man förstå skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lärare och konstnärlig ledare är viktiga med hänsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lärare och konstnärlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlättas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlätta mötet mellan teater och skola?Studien är en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet består i deltagande observationer, frågeformulär och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.

Idén är att operan skall binda samman stadsdelarna genom en ny bro, skapa ett nytt gemensamt kulturtorg där operan, vasamuséet och nordiska muséet ingår. Operan skall tillgängliggöras och kännas välkomnande för alla människor. Genom att bryta upp en stor volym i delar och placera olika funktioner i varje kropp kommer platsen att vara levande från morgon till kväll. Kontor har lagts till programmet för att skapa liv och fler arbetsplatser. Junibacken får en ny byggnad med barnscen där till exempel barnopera och Barnteater visas. Stora scenen och lilla scenen separeras och får var sin kropp. Mellan de olika husvolymerna skapas ett inglasat torg, som en förlängning av utomhustorget, där restauranter, barer, caféer och mingel tar plats. Ett nytt kulturnav har skapats..

Muscial theatre for children ? the function of the music in theatrical storytelling for children in Regionteatern Blekinge-Kronoberg. Sweden, Växjö, 2006.The aim of this essay is to examine music in theatre for children. There is not much recent research about the subject so this essay is a way to discern this part of the theatre and to get more people interested in the matter. The survey will focus on how music is used in an institutional theatre (Regionteatern Blekinge-Kronoberg) that works with plays for children.

This thesis investigates the communicative role of scenography in the performing arts for children, with an aim to make the readers understand the ways in which a set design can be optimized so that a young audience can be able to interpret the play and its message.The art of scenography is complex and includes many elements. The research questions can therefore be grouped into three clusters: one artistic oriented (How does the scenographic process work and what is its relation to the scenic piece at large? In which ways may scenography be used to support the desiderate interpretation?), one audience oriented (Which work processes enhances the chances of creating dramatic art that is perceived as meaningful to the audience? On what premises can the semiotics of theatre be used in the performing arts for a young audience?) and last a cluster that focuses on Den magiska cirkeln (The Magic Circle) by ung scen/öst (What is told in the show and how is this portrayed in the scenography? Who is in the target group, and does the audience get the feeling of the performance as intended?).Den magiska cirkeln is used as a case study in the thesis in order to reflect the theoretical material. Methods in the case study includes performance analysis, a survey completed by 178 people in the audience and an interview with scenographer Anna Dolata. 14 performing analyzes of Swedish children?s theatre shows have been made in addition to the case study.The thesis analyses and compares two work logics; the internal logic and the external logic, and it is shown that meaningful interpretations are likelier to happen with an external logical point of view.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken delaktighet RATS Teater erbjuder sin publik i mobiltelefondramat Antigones dagbok och vidare visa på hur publiken förvaltar denna delaktighet under föreställningstillfället.I uppsatsens första del görs en semiotisk tolkning av föreställningens visuella och audiella teckengrupper. I uppsatsens andra del görs en receptionsstudie med den unga publiken. Förutom observationer och intervjuer återfinns en analys av det textmaterial som publiken får möjlighet att skapa under föreställningstillfället.I uppsatsens teoridiskussion redogör jag för delaktighetsbegreppets mångfacetterade innehåll och funktion. Detta är nödvändigt för visa på begreppets variationer beroende på i vilken forskningskontext det används och vidare för att ringa in på vilket sätt begreppet delaktighet diskuteras i relation till uppsättningen.Antigones dagbok är utformad som en applikation för smartphones och kan beskrivas som gps-styrd radioteater i offentlig miljö. Ljudfiler spelas upp när publiken närmar sig de i förväg bestämda spelplatserna.