Vårt examensarbete är indelat i sex övergripande kapitel. En inledning som tar upp aktuell forskning inom problemområdet samt koppling till styrdokumenten. Syfte och frågeställning som berör de begrepp som vi kommer att utgå ifrån. Tidigare forskning innehåller aktuella teorier som berör området. Metodavsnittet innehåller metodval, intervju, observation, genomförande samt forskningsetiska överväganden.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever och lärare upplever de nationella proven i årskurs tre. Vilka tankar och åsikter de har om nationella proven och hur lärares tankar påverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar även upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta är en kvalitativ studie och det används intervjuer med lärare och en metod vid namn ?walk and talk? med eleverna.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur barn ser på förskolans leksaker. Detta arbete kommer att utgå ifrån ett Barnsperspektiv. I litteraturdelen skriver vi bland annat om olika tolkningar vad en leksak är, barns val och på vilket sätt de leker med leksaker ur ett genusperspektiv. Lekmiljöer tar vi upp sist i litteraturdelen. För att få svar på våra frågeställningar gjordes intervjuer med barn i åldrarna fyra och fem år, dessa intervjuer genomfördes på en förskola i norra Skåne.

Abstract Vår undersökning handlar om lek och leksaker i förskolan. De barn som medverkat i vår undersökning är alla mellan ett och fem år och går på en kommunal förskola i södra Sverige. Syftet med vår underökning är att ta reda på hur barn leker på förskolan och hur de använder sig av leksaker i den fria leken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka leksaker använder barnen i den fria leken? Hur använder barnen leksakerna i de olika åldrarna? Vilka lekar förekommer i den fria leken? Hur leker barnen i de olika åldrarna? De metoder vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar är observationer och intervjuer.

Who is integrating school-holiday home? It is for the teachers, recreational pedagogue or the students? How do the students think and act to keep the different activities apart?My purpose was to study how children sort the day between school and recreational home interactions. The issues were: How do they distinguish between the different activities during the day?  See the students their stay after school program as part of the school day? Who decides whether you have to go to school, and whether you have to go to after school program? And do you really have to?I have interviewed six students at an elementary school, based from a phenomenographic perspective, I've used myself of issues that students have been able to respond from a school perspective and after-school perspective. My interview questions have been comparative in nature, where the same question have given different answers depending on whether the question focused on school or the afterschool program.

Begreppet inflytande kan tolkas på många sätt. Tolkningar som medbestämmande, demokrati, deltagande och självbestämmande är begrepp som vi mött i olika dokument och i olika litteraturer under arbetets gång. Vi har blivit medvetna om att forskare och författare har skilda meningar angående betydelsen i begreppet inflytande. Exempelvis Elisabeth Arnér (2009) anser att begreppet inflytande handlar om att barn ska ges möjlighet att påverka sin tillvaro på ett påtagligt sätt i förskolan. Detta medför att pedagogerna måste utveckla sin planering av innehållet i förskolan med uppmärksamhet på barnens erfarenheter, idéer och initiativ.

Vi fick bekanta oss med en miljö som ger barnen nya möjligheter att upptäcka, forska och experimentera. Vi kunde se att den delen av utemiljön som den lilla kolonilotten är bidrar till barnens utveckling och lärande. Dessutom utvecklas barnens ?förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp? (Lpfö 98, s. 37).

Syftet med studien är att undersöka hur yngre barns möjlighet till inflytande visar sig i olika sammanhang i förskolan så som vid fri lek, samling, måltid och vila. Samt hur olika barnsyn har betydelse för barns möjlighet till inflytande. Resultatet grundar sig på observationer och intervjuer med barn och personal på en förskoleavdelning för barn i åldern 1-3. Förskolan har genom åren influerats av olika sorters pedagogik beroende på vilka rön som för tillfället varit rådande från forskarna. I dagens förskolor har inflytande fått större utrymme och blivit till en rättighet för verksamhetens barn. I förskolans Läroplan, (Lpfö 98, rev 2010) finns ett särskilt kapitel som belyser vikten av inflytande.