Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalys av Barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om Barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka Barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll.

BakgrundFetma är en utbredd folksjukdom, hos såväl barn och unga som hos vuxna.Övervikt och fetma ökar riskerna för flertalet livslånga och potentiellt livshotande sjukdomar som diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. Genom preventivt arbete kan sjuksköterskan hjälpa barn, föräldrar och familjer till en bättre hälsa vilket i längden även leder till en förbättrad hälsa på samhällsnivå.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans preventiva arbete mot Barnfetma.MetodEn allmän litteraturöversikt valdes med avsikt att sammanställa den aktuella vetenskapliga kunskapen som finns inom ämnet. Totalt har 17 artiklar inkluderats.ResultatFem huvudkategorier formulerades. Förutsättningar för sjuksköterskans preventiva arbete mot Barnfetma, med fokus på kunskap och ansvarsområden.Föräldrautbildning, med föräldrarnas avgörande roll för barnens hälsa i centrum samt hur sjuksköterskan på bästa sätt arbetar med utbildning av föräldrarna. Motiverande samtal,enligt forskning den mest framgångsrika metoden för preventionsarbete inom området.Interprofessionella teamet, ett arbetssätt som har stor potential att effektivisera preventionsarbetet.

Bakgrund: Fetma är en folkhälsosjukdom som drabbar många barn. Barn som är överviktiga och feta förblir det också vanligtvis som vuxna. Fetma kan ge följdkomplikationer som diabetes, och hjärt- och kärlsjukdomar. Det gör att ansträngningar bör vidtas för att motverka Barnfetman.  Skolor anses vara ett bra forum för att upptäcka och hjälpa barn med, eller med risk för, fetma. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva interventioner som gett positiva resultat vad gäller viktreducering och livsstilsförändring i samband med Barnfetma.

Bakgrund: Fetma och övervikt hos barn är ett ökande problem för vården och samhället, det kan leda till följdsjukdomar längre fram i livet hos barnen och det minskar välbefinnandet. Riskfaktorer för Barnfetma är bland annat överviktiga föräldrar, livsstil, kostvanor, fysisk inaktivitet och socioekonomisk status. Hälsofrämjande arbete mot fetma samt tidiga insatser har betydelse för att barnet ska få god hälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge information, undervisning och motivation till hela familjen. För att förändra barnets situation krävs ett engagemang från hela familjen.

Syfte och frågeställningarI takt med att fetmaepidemin ökar i Sverige ökar sjukvårdskostnaderna för behandling av individer som lider av denna folksjukdom. Ökad kunskap inom barns överviktproblematik såväl som väl utformade förebyggande och behandlande åtgärder krävs för att minska sjukantalet. Syftet med föreliggande studie var därför att klargöra hur förebyggande och behandlande åtgärder tillämpas idag, och hur dem kan utvecklas för att uppnå såväl bättre resultat som att minska sjukvårdskostnaderna.Vilka faktorer anser informanterna är orsaken till att Barnfetma ökar i Sverige?På vilket sätt tillämpas förebyggande och behandlande åtgärder mot Barnfetma?Hur kan förebyggande och behandlande åtgärder inom Barnfetma utvecklas för att uppnå bättre resultat i framtiden?MetodFöreliggande studie utgår från fem informanter från olika delar av Sverige som intervjuades utifrån Grounded Theory. Svaren tolkades utifrån en induktiv innehållsanalys.ResultatInom sjukvården sker behandlande åtgärder genom samtal mellan familj och läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast.

Examensarbetet inriktar sig på att undersöka föreställningar och idéer om dagens mat- och motionsvanor. Syftet är att undersöka hur media med fokus på Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter talar om ämnet barn med övervikt och Barnfetma. Det gör jag med Helena Sandbergs avhandling, Medier & Fetma: En analys av vikt (2004) som utgångspunkt. Huvudfrågan är: Hur talas det i Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter om Barnfetma eller barn med övervikt? Jag har införskaffat material till undersökningen genom Mediearkivets, Lärarnas tidnings och Socialstyrelsens hemsida.

Studiens syfte är att undersöka skolkuratorers uppfattningar av, inställningar till och föreställningar om Barnfetma och barn med övervikt. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: Hur beskriver skolkuratorerna arbetet som bedrivs omkring barn med fetma och övervikt? Vilka psykosociala konsekvenser får fetma och övervikt för barn?Studien är en deskriptiv, kvalitativ intervjustudie. Empirin har hämtats genom intervjuer med sex skolkuratorer på grundskolor inom Göteborgs kommun. Materialet tolkades utifrån två perspektiv, dels ett professionellt perspektiv och dels utifrån ett barn perspektiv.

Bakgrund:Prevalensen av övervikt och fetma hos barn har ökat över hela världen de senasteårtionden. Primroseprojektet är ett forskningsprojekt som studerar möjligheten att förebyggaBarnfetma genom föräldrasamtal på barnavårdscentralen (BVC). Sjuksköterskans compliancetill den interventionsmanual som används förväntas vara viktigt för resultatet.Syfte:Att inom ramen för Primroseprojektet bedöma hur föräldrar och BVC sjuksköterskor, isamband med att barnet genomgår hälsoundersökning vid tolv månaders ålder påbarnavårdscentralen, följt Primrosemanualens instruktioner.Metod: Matdagbok och målformuleringsblad granskades utifrån om de var ifyllda enligtmanualens instruktioner. Målformuleringsbladet poängsattes också utifrån den detaljnivåmålen var formulerade.Resultat:Nästan 75 procent av de inkomna matdagböckerna var ifyllda på ett korrekt sätt.Resultatet av poängbedömningen av målformuleringsbladen visade att sjuksköterskantillsammans med föräldern inte hade formulerat detaljerade mål i den omfattning som varönskvärd.Slutsats:Instruktionerna för hur matdagböckerna skulle fyllas i var tydliga. Den låga gradenav detaljerade mål tror författarna beror på en bristande överensstämmelse mellan hurinstruktionerna till sjuksköterskan var formulerade och de kriterier som skulle vara uppfylldaför att få poäng. .

Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalys av Barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om Barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka Barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll.

Bakgrund: De hälsofrämjande insatser som görs mot Barnfetma idag är inte tillräckligt effek-tiva. Den nyligen framtagna utbildningen i samtalsmetodik Vuxendialog i kombination med Familjeverkstan, riktar sig till så väl barnen som deras föräldrar. Målet är att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal i Vuxendialog så att de på ett bra sätt kan stötta och hjälpa föräldrar som har barn med fetma.Syfte: Syftet med studien är att undersöka uppfattningar kring utbildningen Vuxendialog hos utvald hälso- och sjukvårdspersonal som genomgått utbildningen.Metod och urval: Åtta hälso- och sjukvårdspersonal som har fått utbildningen deltar i studien. Basen för datainsamling är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Frågorna utgår från en intervjuguide och analyseras genom tematisk analys.Resultat: Åtta teman utvinnes ifrån intervjuerna, dessa är verktyg, användbarhet, bemötande, utbildningens uppbyggnad, reflektion/upplevelse, utmaningar och frivillighet.Personalen upplever att utbildningen i sin helhet är bra uppbyggd med relevanta delar.

Bakgrund: Barnfetma är på väg att bli ett stort folkhälsoproblem i samhället. 42 miljoner barn under fem år är överviktiga i världen. God självkänsla är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig ungdom löper större risk att drabbas av låg självkänsla jämfört med en normalviktig ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNINGBakgrundFetma är ett folkhälsoproblem som har ökat i hela världen och utgör ett hot mot folkhälsan.Fetma drabbar vuxna såväl barn och är en bidragande faktor till ett flertal, livshotande sjukdomar. Skolsköterskan har en central roll i det preventiva arbetet mot detta problem och det är betydelsefullt med tidig diagnostisering och uppföljning, som bör ske i samråd med barnens föräldrar. Genom detta ökar chansen till god behandling samt tillfrisknande. På samhällsnivå genererar detta en friskare befolkning samt minskar sjukvårdskostnaderna för hela samhället.SyfteSyftet var att beskriva skolsköterskans preventiva arbete mot Barnfetma.MetodEn litteraturöversikt genomfördes, i syfte att sammanfatta aktuell, vetenskaplig fakta som berör området. Efter 16 framtagna artiklar, från databaserna, PubMed och Cinahl, analyserades de och fördes in i en matris.

Bakgrund: Barnfetma är den vanligaste barnsjukdomen i Europa idag. Kost, fysisk inaktivitet och sociala faktorer är de stora anledningarna till att sjukdomen utvecklas. I behandlingen av fetman ska hela familjen involveras då detta ger ett bättre resultat. En förståelse hur familjen uppfattar sjukdomen bör finnas hos vårdpersonal. Syfte: Att belysa familjens uppfattningar kring sitt barns fetma.

Förekomsten av Barnfetma är ett stort globalt problem i dagens samhälle. För att kunna minska problemet krävs det att vi som sjuksköterskor jobbar med stödinsatser som förebygger Barnfetma.Syfte: Att belysa aspekter av stödinsatser från sjuksköterskan till överviktiga barn och deras familjer. Metod: En litteraturstudie har gjorts baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskans förebyggande arbete för barn med övervikt är viktigt för barnen och deras familjer. Kategorierna som arbetades fram belyser de områden som är speciellt viktiga och beskriver vad sjuksköterskan gör och vilken roll hon har.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar..