Hur tas Barnfattigdomsforskning emot på kommunal nivå i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls något utrymme? Barnfattigdom  i Sverige har varit ett mycket debatterat ämne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet är stor vilket innebär att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rätten till en skälig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. Då regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom är det nu upp till dem att styra upp detta. Då det finns en del nationell forskning att tillgå i ämnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjälp, frågan är bara hur kommunerna ställer sig till Barnfattigdomsforskning.