I detta arbete presenteras en träningsstudie omfattande fem tävlingsstall för hoppning som befinner sig på elitnivå i Sverige. Syftet med studien är att belysa skillnader i träningsupplägg samt skadefrekvens mellan tävlingsstallen. Studien är menad som en pilotstudie inför en större träningsstudie, ingående i ett större projekt där klassificering av ridunderlag samt relation mellan träning och träningsrelaterade skador är målet. Vetenskapliga föregångare till träningsstudier på hästar finns framför allt inom galoppsporten. På galopphästar har flertalet studier gjorts och relation mellan träningsupplägg och specifika typer av skador har konstaterats.

Ridlärarens yrkesroll är att undervisa ryttare och öka deras kunskap inom ridkonsten. Vanligtvis är det sex till tolv elever i en ridgrupp, vilket ställer stora krav på ridläraren att nå fram med sitt budskap till varje enskild individ. Varje ryttare har sin individuella lärstil samt egna tidigare färdigheter och erfarenheter. För att varje ryttare skall kunna utvecklas krävs det att ridläraren behärskar en pedagogik som främjar den visuella ryttaren, den auditiva ryttaren och den kinestetiska och/eller taktila ryttaren. Syftet i detta arbete är att dokumentera hur demonstrationer i hoppning kan genomföras med en tydlig röd tråd och en genomtänkt progression samt att utvärdera studenternas syn på undervisningsformens pedagogiska värde kopplat till studentens lärstil.