?Historiska Bakverk? is a project about different pastries from a historiacal perspective.The goal was to create illustrations and typography inspired by differentpastries, in order to communicate something about their history and what layunderneath. The project aimed to highlight, understand and acknowlage thepastries as an important part of our history and cultural heritage. Importantquestions I have dealt with throughout the project was in what way the pastriestell us about our history, how it has changed them through time. The result, aseries of posters for croissant, doughnut and pretzel, are a combination of boththeir history and my own experience of them.

Många Bakverk och maträtter har någon slags form eller förpackning runt om sig. De här formarna kan vara tillverkade av olika material och det här konkurrerar i dagsläget med varandra. Syftet är att ge läsaren en djupare förståelse för vilka attribut som är viktiga för konsumenten samt vilken roll samhällsansvaret spelar för konsument och producent. En kvantitativ metod i form utav en enkätundersökning kommer att användas.Teorierna Corporate social responsibility, produktutveckling och produktdesign kommer att användas. Utifrån enkätundersökningar kommer empirin att samlas in. Attribut som täthet, stabilitet, lossningsförmåga och miljö är viktiga för konsumenten.

Bakgrund: Kaffet har sitt ursprung från ca 1500 år tillbaka i Etiopien, där det spreds vidare till Mellanöstern. Under 1600- talet välkomnades kaffet i Europa och de första kaffehusen öppnades i Venedig, London, Paris etc. Tidiga kaffehusen var centrala platser till övre klassens politiska och kulturiska spel. I Sverige inträdde kaffekulturen under 1700- talet, som i likhet med övriga Europa framförde rollen som mötesplatser för konstnärer, författare, etc. Även om antalet kaféer i Sverige har sjunkit mycket mellan 1950- 80- talen är fikandet idag mer populärare än någonsin.

Sammanfattning Titel: Godbiten ? en bit på vägenFörfattare: Jens Fredholm, Martin Hesselgren, Kathrine WirénHandledare: Christer Kedström Problematisering: Företaget Godbiten tillämpar en odifferentierad marknadsföring av sina produkter. Deras strategi är att tillgodose hela marknaden med bageriprodukter. Det finns svårigheter i denna typ av marknadsföring som innebär att produktutveckling och uppbyggande av varumärken försvåras. Det är därför viktigt att identifiera Godbitens kundsegment och förhoppningsvis på så sätt kunna effektivisera deras marknadsföring.

Syftet med studien var att granska Vår kokbok för att se om det skett några förändringar över tid, i relation till rekommendationer om hållbara matval. Hållbar utveckling handlar om hur vi kan tillfredställa våra behov utan att riskera kommande generationers. I denna fråga har matvanor och konsumtion fått allt större betydelse. Detta eftersom dessa står för en stor del av utsläppen och klimatpåverkan samtidigt som det är något varje individ kan vara med och påverka. En betydelsefull kanal för förmedling av hållbara matval kan således vara kokböcker som genom sitt budskap kan inspirera läsaren och därmed påverka dennes beteende.

Intresset för människans matvanor har varit stort sedan lång tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvärdera huruvida människorna i en befolkning får sitt närings- och energibehov tillfredsställt. Det finns fler olika sätt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jämförelse mellan två olika metoder (som Livsmedelsverket använder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig på Jordbruksverkets konsumtions- och försäljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken är en fyra dagar lång kostregistrering.

I studien har vi undersökt flickor och pojkars val av lekar och val av material samt olika kommunikationsmönster mellan könen. Vi har observerat barnens val av lekmaterial och lekar i förskolan. Flickornas och pojkarnas kommunikation mellan varandra observerades i tre utvalda miljöer. Dessa tre miljöer innefattade ett typiskt flickrum (dockvrå), ett typiskt pojkrum (byggrum) och ett neutralt rum. Utifrån egna erfarenheter väljer flickor ofta att leka i dockvrån medan pojkar ofta väljer att leka i byggrummet.