Syftet med denna studie var att studera äldre marksamfälligheter, med skog som huvudändamål, utan ordnad förvaltning och deras övergång till nyare lagstiftning angående just förvaltning. Även Avyttring av marksamfällighet har studerats i detta arbete.De metoder som används i detta arbete är en studie om gällande rätt samt en intervjustudie. I studien om gällande rätt har lagstiftning, propositioner, Lantmäteriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick två förrättningslantmätare och två delägare i samfällighet svara på frågor.Studien av gällande rätt visar att samfälligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter, men för vissa samfälligheter är fortfarande den äldre bysamfällighetslagen tillämplig. Avyttring av samfällighet sker genom avstyckning och sammanläggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrättningslantmätarna stöter på äldre skogssamfälligheter flera gånger årligen och att Avyttring hanteras så som studien av gällande rätt säger.

Denna studie underso?ker huruvida Private Equity-bolag lyckas skapa besta?ende operationellt va?rde i fo?rva?rvade portfo?ljbolag. Studien beaktar ma?tt som reflekterar utvecklingen fo?r olika intressentgrupper i syfte att a?ska?dliggo?ra Private Equity-bolagens sammantagna bidrag till va?rdeskapande. Underso?kningen a?r av kvantitativ karakta?r och a?r baserad pa? ett urval av 19 svenska bolag som under a?ren 1999-2008 fo?rva?rvats och avyttrats av ett Private Equity-bolag.

Bakgrund och problem: Beträffande den svenska fastighetsmarknaden finns det ett tomrum i studier gällande de faktorer som ligger till grund för beslut gällande Avyttring av förvaltningsfastigheter. Det finns däremot en rad olika studier som behandlar beslutspåverkande faktorer vid investering i förvaltningsfastigheter. Dessa studier har behandlat och kommit fram till ett homogent resultat gällande vilka faktorer som tas i beaktande. Dessa faktorer är makroekonomiska faktorer, fastighetsanalys, fastighetsmarknadsanalys, direktavkastningsmetoder, ortsanalys och prognoser.Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa vilka faktorer som påverkar beslut gällande Avyttring av en förvaltningsfastighet hos ett fastighetsbolag. Vi ämnar undersöka flertalet olika fastighetsbolags syn på aktuell frågeställning och därefter belysa de faktorer som framkommit.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till större förvaltningsbolag som drivs i vinstdrivande syfte.

När ett svenskt moderbolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag och det pga. Avyttringen uppstår en valutakursförlust är den enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill vilket följer av ordalydelsen i 25a kap. 5 § inkomstskattelagen (IL). Situationen är hämtad från ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) från år 2013. Uppsatsen syftar till att utreda den skattemässiga hanteringen av avdragsrätten för valutakursförlustvid Avyttring av näringsbetingade andelar i ett utländskt bolag med ett EU-rättsligt fokus.Uppsatsens analys leder till att avdragsförbudet i 25a kapitlet bör prövas mot etableringsfriheten först med grund i den vägledande EU-rättsliga praxis som finns om hur konkurrens mellan olika friheter ska behandlas när det gäller näringsbetingade andelar.

Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom Avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas.

I Sverige utgörs en stor del av Sveriges registrerade aktiebolag av fåmansföretag. Ettfåmansföretag i aktiebolagsform (FÅAB) är ett företag med endast en eller ett fåtal ägare.Dessa företag berörs av särskilda lagregler, de så kallade 3:12-reglerna. Anledningen till dessaregler är dels för att man vill skapa en neutralitetssträvan inom skattesystemet. Denna studiebygger på att genom en jämförande bild med förutsättningar tagna ur Inkomstskattelagen frånåren 2005-2008, försöka beskriva de förändringar som skett av 3:12-reglerna när det gällerAvyttring av andelar. Till min hjälp att försöka beskriva förändringarna samt vad dessa lett tillhar jag valt att använda mig av tre fiktiva företag.

Fåmansföretagare är föremål för en särskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid Avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag (fåmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med anledning av att en övergångsbestämmelse gällande beskattningen av kapitalvinst vid Avyttring av fåmansföretagsaktier upphör vid årsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid Avyttring av kvalificerade fåmansföretagsaktier de lege ferenda. Diskussionen har sin principiella grund i etiken och målsättningar kring förutsägbarhet, likabehandling, materiell lämplighet och hanteringsekonomi har valts som utgångspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lämplighet) säkerställs genom att neutralitetsprincipen och andra skatterättsliga principer åtlyds.

I Sverige pågår idag en samhällsdebatt angående huruvida private equity?industrin bidrar till den ekonomiska utvecklingen genom att skapa långsiktigt starka och lönsamma bolag eller om de förstör värde genom nedskärningar och bolagsuppdelningar. Med private equity menas riskkapitalbolag som investerar i onoterade företag, så kallade portföljbolag, med avsikten att tillföra värde inför en Avyttring några år senare, vanligen 3-5 år. Syftet med denna studie är att studera värdeutvecklingen på ett antal av dessa svenska portföljbolag, från riskkapitalbolagens Avyttring till och med två år efter försäljningen. I studien har nyckeltal med fokus på lönsamhet, tillväxt och kapitalstruktur tagits fram för portföljbolagen.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där trender ständigt förändras, vilket medfört att konsumenter alltid efterfrågar det senaste som finns på marknaden. Klädföretag tillhör den bransch där det populära ?fast fashion? modet blivit alltmer vanligare och innebär att nya klädkollektioner erbjuds från vecka till vecka. Det har framkommit från olika håll att den ökade klädkonsumtion är en bidragande faktor till dagens hälso- och miljöproblem. Unga kvinnor klassificeras som den konsumentgrupp som vill följa med i modetrenderna och konsumerar därför mest kläder.

Denna studie undersöker framförallt god redovisningssed och rättvisande bild samt vilka konsekvenser dessa begrepp får för byggbranschen. Det visar sig att det trots detaljerade regelverk ändå finns utrymme i lagen för tolkning och subjektiva bedömningar vid entreprenader, varulager och Avyttring av fastighet. Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att göra en fördjupning och inblick i ämnet. Olika redovisningsprinciper i tillämpliga delar har studerats. Liksom även de internationella regelverken även om uppsatsen har begränsats till svenska förhållanden.

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar. Centrala frågor som behandlas är när andelar är lagertillgångar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhåller sig till varandra. Vidare analyseras frågan om betydelsen av skatteflyktslagen vid Avyttring av tillgångar genom användandet av reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar..

När ett svenskt moderbolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag och det pga. Avyttringen uppstår en valutakursförlust är den enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill vilket följer av ordalydelsen i 25a kap. 5 § inkomstskattelagen (IL). Situationen är hämtad från ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) från år 2013. Uppsatsen syftar till att utreda den skattemässiga hanteringen av avdragsrätten för valutakursförlustvid Avyttring av näringsbetingade andelar i ett utländskt bolag med ett EU-rättsligt fokus.Uppsatsens analys leder till att avdragsförbudet i 25a kapitlet bör prövas mot etableringsfriheten först med grund i den vägledande EU-rättsliga praxis som finns om hur konkurrens mellan olika friheter ska behandlas när det gäller näringsbetingade andelar.

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar. Centrala frågor som behandlas är när andelar är lagertillgångar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhåller sig till varandra. Vidare analyseras frågan om betydelsen av skatteflyktslagen vid Avyttring av tillgångar genom användandet av reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar..

Uppsatsen syftar till att kritiskt problematisera och pröva argument kring en utvidgad upplys-ningsplikt vid förvärv av fast egendom. Syftet med uppsatsen är även att undersöka i det fall det finns behov av en utvidgad upplysningsplikt. Dessutom syftar uppsatsen till att utreda huruvida avtalslagens ogiltighetsbestämmelser är tillräckliga eller om det i jordabalken skall införas bestämmelser om säljarens upplysningsplikt vid Avyttring av fast egendom. .

Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ?Avknoppning? är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse.