Skogen räknas som en förnybar resurs, men Avskogning kan ändå drabba även de tidigare mest skogsbeklädda områdena. Avskogning ger upphov till stora koldioxidutsläpp och förlust av ekosystemtjänster. Med återplantering kan dock ny skog kompensera för tidigare uttag och en god skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar både dagens och kommande generationer. Investeringskostnader i skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, då avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock skogsbruket av Skogsvårdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmärksamheten framförallt på återplanteringsskyldigheten.

Detta projekt har utförts på Institutionen för maskinkonstruktion på Kungliga tekniska högskolan (KTH) som en fortsättning på tidigare examensarbeten där en solugn samt en energieffektiv grill har utvecklats. Målet var att undersöka möjligheterna att lansera dessa produkter i Namibia. Ett viktigt syfte med projektet var att skapa arbetstillfällen för lokalbor i norra Namibia.Som en del av forskningen inom detta projekt utfördes två månaders fältstudier i Namibia. Dessa fältstudier finansierades av MFS (SIDA), Fonden för exportutveckling, PIEp och e-man. Namibia ligger i södra Afrika.

This essay will examine the historical picture of the island Rapa Nui as it is portrayed in popular science and in ecohistorical literature of the university of Gothenburg. This historical picture states that the inhabitants of the island cut down a lot of trees in the process of transporting the big and heavy statues, moai, from the quarry to the platforms along the coastline of the island. During this process all trees disappeared and resulted in soil erosion. The cultivation was destroyed and brought hunger to Rapa Nui. The following rivalry for food led to a situation of war followed by a cultural collapse.

Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hållbar den tropiska virkesproduktionen är med avseende på dess effekt på fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tänkbara konsumenter av tropiskt virke kan välja hållbart producerade tropiska träslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgångspunkt i uppsatsens huvudfrågeställning ? Vad behöver has i åtanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrågeställningar formulerats. ?Hur påverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer? ?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hållbara materialval? ?Finns det lokala träslag med motsvarande eller bättre egenskaper? Uppsatsen har sammanställts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av träd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försämra deras ekosystemtjänster.

Klimatfrågan är en av vår tids största frågor. Om klimatförändringen får fortgå som trenden visar kan det få katastrofala konsekvenser i världen som till exempel utdöende av regnskogen, stigande vattennivåer, färskvattenbrist och mer extrema väderförhållanden. Jordbrukssektorn står globalt sett för upp mot 30 procent av växthusgasutsläppen vilket gör den till den enskilt största sektorn vad gäller växthusgasutsläpp. Inom jordbrukssektorn härrör mycket av utsläppen globalt sett från djurhållningen, orsaker till det är bland annat Avskogning för att ge plats åt foderodling och bete, idisslares foderomvandling och användning av kväve i samband med foderodling. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att minska köttkonsumtionen. Syftet med det här examensarbetet är att besvara frågan Hur mycket kött kan vi äta och av vilka djurslag för att det ska vara hållbart? I detta ingår ett annat syfte som är att ge visioner av hur en ur klimatsynpunkt hållbar köttproduktion kan se ut i Sverige i framtiden. Examensarbetet består av tre delar.